Kallnat kaffe

"Trevligt att ses igen!" sa jag. "Vädret är toppen, vad är det som händer?" Hör en hund skälla inifrån skogen. X gnider sig om armbågen, kliar sig i ögonen. Hostar. "Är det pollen?!" Jag märkte att jag höll andan i väntan på svaret.  "Något är det, att man inte ska få vara riktigt glad!". Sekunderna tickade iväg, mer blev inte sagt. Jag sjönk ner på en bänk i skogen. Vädret hade verkligen bestämt sig för att vara på bra humör. Jag skrattade till för mig själv. Tankarna snurrade runt i skallen. Spatserade hemåt. Lunchen. Kaffet som jag bryggt hade sedan länge kallnat.

Fläsk i kaffe

 
För mången är julen matens högtid och just nu pågår en febril verksamhet för att få allting klart till dopparedan. Sen efter jul eller nyår, när kassan är skral, är det dags för Kaffefläsk! Har aldrig kommit i kontakt med denna maträtt själv, men enligt tillförlitliga källor smakar anrättningen gudomlig...fläsk som fått puttra i sky med kaffe....ja, varför inte!?

Rävgift

"Vilket vackert väder!"
"Det kan man säga", sa jag.

Vindstilla. Tidig morgon. Hör en bil komma i kröken där nere. Promenaden. Han sitter där igen, mannen som jag kallar för K, jag vet inte varför jag kallar honom för det, kanske av den enkla orsaken att jag inte vet vem han är, har aldrig snackat me'an. Det är något mystiskt över honom, eller så är det bara något jag fått om bakfoten, har den känslan av att han vill vara i fred. Hälsar men får ingen återkoppling alls. En död blick. Jag håller färgen. Jag sänker garden. Bakom mig, hör jag  hans feruktansvärda hosta, låter inte koolt alls.  Lite längre in i skogen, utom synhåll, när kusten är klar, slår jag en värstingdrill, som om ingenting hade hänt.

Kaffebryggaren låter inte frisk, den spottar och fräser, hostar och knäpper. Avkalkning med citronsyra? Kanske. Jag håller avstånd, i all min distanslöshet, och kaffet smakar rävgift.

"Doktor Koesters antigaspiller". Hitler - en studie i tyranni. Sicken idog research av författaren Bullock. Mastigt. Sedan tar jag mig an Min kamp, del 1. K.O.K. Tjugo sidor, något sånt.

Olsen versus Tegnell. Spännande!

NHL:s coronaslutspel drar igång! Hur skall det sluta?

Det är klippt

Vacker är morgonen, och dess himmel välver sig klar och blå. Sitter på balkongen, intar mitt kaffe. Grannen sluddersjunger. Nedanför uppenbarar sig matte med 2 beaglar som skäller upp sina inälvor. Mitt tandkött sväller av ilska. Droppsmitta. Snart går jag ner på innergården och ställer mig rakt upp och ner, som en tovig gran.

Igår. Satte mig i salongen.  Frisören frågade om jag ville ha penna. Svarade lätt chockad, "nej tack, jag har massor med pennor hemma!". Luften gick ur och det gick runt i skallen. Efter klippet, ute på gatan, stod jag kvar en stund, förbluffad, stum och rodnande. Jag hade misstagit mig på veckodagarna.

I tidig otta

En helt fantastisk dag igår. Parkerna överfyllda av sol- och boxvinsälskare. Glada miner. Sommar! Ser ut att bli hur fint som helst även idag. Och i den tidningen jag håller uppslagen för tillfället ställs frågan Hur dricker du ditt kaffe? Undertecknad dricker svart, i en mugg. Alltid. Inga konstigheter.

Läste ni förresten i gårdagens blad, Namn och Nytt-sidan, ni vet den sidan med en massa roliga fyndigheter mm. Jag tycker den är rätt bra den där som en person vid namn Björn skickat in:

Raggningsreplik på Statistiska centralbyråns after work:
- Går du hit alltid, ofta, ibland, sällan eller aldrig?

Nej, jag missade inte Karlsson & Co. Den kinesiska muren var omöjlig att riva den här gången men vilket otroligt Lag-VM grabbarna står för. Brons! Imponerande.

Apropå kaffe, doften stryker in i näsan när jag dricker en klunk ur muggen. Avbryter. Måste pallra mig iväg, så jag får någonting gjort. Lurar på. Ut! Fortsätter att lyssna på Blank Out, Ellen Andrea Wang.

Skivor till kaffet

På jobbet förra veckan lirade jag platter till kaffet. Mycket uppskattat! Ur högtalarna strömmade bland annat Pelle Karlssons "Han är min sång och min glädje" och Donna Summers "Bad girls" mm.

6 juni

Försöker vakna. Efter många om och men får jag upp ögonen, kan inte riktigt orientera mig. Jag är kvar i drömmens land, där jag spatserar på soliga gator och där fred råder mellan människor.

 

Sedan. Över en kopp stärkande svart kaffe reflekterar jag över Mannerheimgatan i Helsingfors: Den är ju oändligt lång den. Ja, det blev vi/jag varse om i helgen. Sveavägen här är ju bara en gäspning i jämförelse. Ack, ja.

 

I nästa tankebana svävar jag ut i Ranelids värld. Om än omöjligt men jag försöker rangordna hans - metaforernas mästare - bästa citat. Vänder ut och in men fastnar för: Det största miraklet är att du inte existerade innan du föddes. Som sagt, finns fler.

 

Sveriges Nationaldag. Givetvis beger vi oss i samlad tropp till Solbergas nya IP. Där kan vi utmana Tomas Lundman, världsmästaren i bolljonglering, och mycket annat. Det är inte varje dag Solberga får besök av en mästare. Korv med bröd. Speed-shot! Men, först plugg och svenska meatballs. Waters i högtalaren.

Man borde

Vid frukostbordet. En tidig, en alltför tidig morgon, där natten genomlidits av grannens skällande byracka.
-"Vi borde kanske ta en sväng till Jurva när vi ändå är i farten och i krokarna."

Likadant i en loppisaffär härförleden. Vi hade knappt hunnit ut därifrån, jag nickande, eftertänksamt och en aning uppspelt.

-"En loppisaffär borde man kanske ha!"

Samma dag, fast lite senare, kom en frän HD glidande förbi vilket fick mig att utbrista: -"En sån borde man ha, hoj, alltså."

Helt klart. Man borde göra det ena och det andra, helst också det tredje. Ja, man borde skriva en bok, resa till Tanzania, Zanzibar, Central park. Gå med i Miljonlotteriet etc. Man borde rycka upp sig helt enkelt, få tummen ur.

Nå, för att återvända till frukostbordet.

-"Borde å borde. Man borde. Man borde hela tiden och i ett kör. Det är den mest frekventa frasen som kommer ur ditt gap. Du tjatar hela tiden. Bestäm dig någon gång. Fatta ett beslut, sluta tjata!"

Ja, man borde kanske det. Sluta tjata, alltså. Mitt tjat och min obeslutsamhet förgör min omgivning. Borde kanske omsätta tankarna till praktisk handling.

Kort därefter, beslöt jag mig för att hoppa över en tredje mugg svart kaffe. -"Jag borde sluta med kaffet",säger jag, men bara inne min skalle.

(Bilden här har inget med texten att göra, egentligen.) 

Oktobersöndag

Trolsk oktoberdag. En ynnest att få ta del av den. Promenerat runt lite grand i skog och mark. Friskt. Balsam för kropp och själ.

Nyss avslutat Betlem belägrat. Innan den avverkade jag Ett kort uppehåll av Göran Rosenberg. Två angelägna böcker. Nu har jag slängt mig över Erik Nivas Den nya världsfotbollen. Vid sidan av håller jag ett öga på Klas Borells kunskapsöversikt "Islamofobiska fördomar och hatbrott". Med denna översikt studeras muslimers möjligheter att i Sverige och övriga Västeuropa kunna utöva sin religion utan att bli utsatta för negativ behandling och hatbrott. I ett kapitel avhandlas: Hur kan hatbrott och islamofobi motverkas?

En kopp svart kaffe och text-tv där jag konstarerar att AIK kvitterat hemma på Råsunda mot Syrianska. Upplösning av Allsvenskan är hyperspännande. Jo, sa jag det. Nej. Blev bara en match för Nummelin i TPS-tröjan!

I-landsproblem

Dagens i-landsproblem:

- har du mjölk i kaffet eller kör du utan?
- maten blir inte särledes varm i den där förbannade micron!

En bit och ett varv

Sushifreaks. Gaffelmyller. Automatkaffeavvänjning. Vämjelse. Frasbullar. Vadhållning och sträckta vrister. Nageltrång och svullna anklar. Kunde ha vart värre. Kliar mig i huvudet. Stickor i fingrar. Hjärtat rusar och pulsen slår. Tysta människor kring runt bord. Samtalsfiltrering. Hjärtlösa insatser och gastkramande sekunder. Någon har glömt sin portkod. Mannen med gråa tinningar har inget hem. Sönderslagen och ensam. Väderbiten kvinna gråter hejdlöst. Vilsen rymdkapsel på irrfärd. På väg ingenstans egentligen. Runt runt i oändliga cirklar. Några tittar menande på varann. Nickar nästan ihjäl varann. Kvar står den där krukan. Faktiskt. Själv står jag utanför en katedral och visslar, nynnar kanske på Gärdestads Satellit. Köper en glass för mitt sista mynt. Vilar några korta minuter. Är tillbaka i vakenhetens skärpa.

Kaffe och stöpslar

Finlandssvenskan har ju åtskilliga ord och uttryck som inte återfinns i den så kallade rikssvenskan. Tänker främst på den där stöpseln som sätts i väggen samt örfilen som intas till kaffet.

-"Doppa no å va int blyyg!" I Svedala är örfilen någonting som kan göra ordentligt ont om det vill sig illa.
 

Och imorgon infaller den där förrädiska semmeldagen eller fettisdagen. Finlandssvensken (hurrin) däremot dunkar i sig fastlagsbullar. Fylld kaka kan ju också vara ett alternativ. "Fyllkakon" säger man i Österbotten. Nej, nu måste jag gå och kasta mig en stund för det verkar som om det blir tårta på tårta, sidu!

Fula fiskar

(Från tidningen Magasinet KRAFT Nr 2 2010)

Är det Torgny Mogren i bild? Nej, det är det inte.

-Kaffet är klart, du!

-JAAA, JAG SKALL BARA FIXA DET HÄR FÖRST.

-Varför är du så arg?

-JAG ÄR INTE AARRG!

Dialogen ovan hämtat från en verklig vardagsserie. Måste skärpa mig. Får inte låta en torsk gå ut över omgivningen.

Et cetera

Obligatoriskt kaffe. Ett par riskakor. Uppladdningen börjar. Lite senare idag skall jag försöka kränga en bunt vinyl/cd. Eventuellt att jag kan få ett par spänn för den där Rushplattan. A show Of Hands. Nån dubbel-cd med Joplin. Yngströms Fuzzface. B.B King, Procul Harum etc. Bara jag blir av med dem. I värsta fall slänger jag in vaxen på Myrorna. Får bli så.

Gångarna springer runt en bana i solgasset. Jag blir inte riktigt klok på denna tävlingsform. Varningskontot plötsligt fullt för svensken som gråtandes kutar ut i periferin och får tröst av funktionär. Har du bråttom springer du! Inte sant. Och det gör nästan alla i gångtävlingen i centrala Barcelona.

Igår. Telefonen ringer. Y-front vill sälja kalsonger. Är det bara till mig som företaget ringer?! Ibland tror jag det. Bättre med en lätt framåtlutad Y-front än en tung bakåtlutad bakaxel.

Nu laddar vi inför släggkvalet tillsammans med Erkki Rankaviita & Pinnin Pojat. Sång och musik från den finska urskogen. Träden böjer rygg och gråter en skvätt.

Koka kaffe

En gumma fick besök av prästen på 92-årsdagen.
Prästen:
- Kanske jag kunde få sjunga en psalm idag?
Gumman:
-Ja, gör det så går jag ut i köket och kokar kaffe under tiden.

Klippt med sax

Bjarne "Bom" Nybond plitade ner följande; "I fråga om konsten att trilla boll var naturligtvis allsvenska Öster någon hästlängd före Kraft i onsdagens vänskapsmatch".

Året är 1985 och Närpes har storfrämmande från Småland och publiken uppgår till närmare 1 000 personer, en blygsam siffra i en fotbollstokig trakt.

Östers finske landslagsspelare Erkka Petäjä sade efteråt att spelarna kände sig "styva som sågbockar". Öster kom ju direkt från ett långt läger med träning åtminstone ett par gånger om dagen. Centralidrottsplanens publik passade på att ge vänsterbacken Petäjä massvis med gliringar denna onsdagsfestkväll 24:e juli.

Den lilla och ojämna planen bidrog till att inget skönspel kunde uppbringas. Kraft med illern Nunn stretade bra emot det högklassiga motståndet som i startelvan även hade Teitur Thordarsson och Andreas Ravelli.

Hur drabbningen slutade? Jo, Öster vann pliktskyldigt med 2-1. Smålänningarnas båda mål enligt samma mönster - inkast, nickskarv och nick!

Sa jag det, jag var också på plats. I publiken.

Tidgare på dagen hade besöket av Krafts fotboll bjudits på kaffe på Bengtsgården.