Eidfjord

Vi tunnelrullar rakt igenom bergsmassivet ner mot Eidfjord, med andan i halsen. Ett hisnande äventyr. Storstilad miljö. Platsen vinner våra hjärtan direkt - mer behöver inte sägas.

Checkar in på gästgiveriet. Lugnet infinner sig. I foajén sitter en man och en kvinna som inte talar med varandra utan bara sitter och stirrar, vid ett av fönstren, rakt ut på landskapet över sitt kaffe. Andäktig tystnad. Är det här paradiset på jorden?

Magisk kväll i centrum. Här vill vi stanna länge men det blir bara ett dygn.

Ingenting särskilt

Jag står en stund och glor på inget särskilt faktiskt med snabbpromenaden avslutad. Funderar, i mina fuktiga skor, för ett kort ögonblick var jag lagt mina badbyxor. Packar Norge. Bagaget fullt. Snart skall vi åka iväg, beslutsamt och odramatiskt över krönet, försvinna i vår egen takt i den värld som kan finnas bakom det. Men, i detta nu, står kvar en stund till. Möter grannen på gården, Jag säger "Annars!", han nyser. Tänker, nys på ett annat sätt, ditt pucko. Jag börjar bli en sur gammal gubbe. Väl uppe i lägenheten stoppar jag undan hörlurarna, blev inget sommarprat idag heller. Kliar mig i hårbotten. Dricker ett glas vatten.

Paddla kanot

Rycker våldsamt i dörrhandtaget och grimaserar ursinnigt åt rutan där jag ser min egen spegelbild. Bakom mig står en människa, huvudet kortare än jag, och ger ifrån sig ett högljutt, totalt ohämmat vrål. Det är stängt. Och regnet tilltar.

"Man borde kanske åka och paddla kanot istället!", säger jag
"Jag vet inte riktigt. Det har jag aldrig ägnat en tanke!", svarar människan dystert.

Mavis Staples - Bäst just nu

Rykande färska grejer

Semestern fortsätter. Hoppet om att få lite färg på kinderna innan middag fick jag slå ur hågen. Regnet har tömt flera hinkar över oss men visst har solen tittat fram med jämna mellanrum. Vackert så. Får vara glad för det lilla. Ostadigt men säkert! Vid Hornsull, på en uteservering, tänder en människa en cigarrett med billig plasttändare och blåser ut rökstrålar genom näsborrarna som en expert.

En enastående roman, än så länge. Läser Självständighetsdagen av Richard Ford. Den är den andra boken i trilogin om Frank Bascombe, tidigare sportjournalist och författare, nu som fastighetsmäklare, som inleddes med Sportjournalisten och avslutades med Som landet ligger. Måste tillstå att säga att Ford tillhör mina absoluta favoriter. Ni har väl läst Kanada? Mellan dem?

Efter middagen har jag ägnat mig åt friidrottsresultat! Behöver vi snacka om Daniel Ståhl? Nej. Han är i strålande form. Vad gäller den finländska standarden så lyser toppresultaten med sin frånvaro men det finns ljusglimtar, eller vad sägs om:

1) Taika (sv. magi, trolldom, förtrollning) Koilahti, 20 år, som för några dagar sedan, i Jämsä, hoppade in som alla tiders inhemska fyra efter panghopp. Vi snackar längd och resultatet 6.64. Hon har nu bara Ringa Ropo-Junnila (6.85), Johanna Halkaaho (6.79) och Heli Koivula-Krüger (6.65) före sig i statistiken.

2) Elmo Lakka, 26 år. 110 meter häck. Han sprang in på superfina 13.49 i Schweiz senaste helg, tre hundradelar över VM-gränsen till Doha. Lakkas resultat är den fjärde bästa tiden någonsin med finska mått mätt. Arto Bryggares finländska rekord lyder på 13.35 och har hunnit bli 35 år gammalt (OS i Los Angeles 1984).

Mera sport. Ni är väl laddade inför kvällens VM-semi? Snart dags för pillertrillaren Sverige-Nederländerna.

Foppa och grönan

 Så kan det gå. Var försiktig i solen!

Di Leva tolkar Bowie på Grönan. Vi var där. Thomas i sitt esse. Inte lätt att ta sig an Bowie, nej, men Gävlesonen gör det med respekt.

Ä du mä?

I slutet av 2016 godkänner SD en landstingsmotion om att stoppa bruket av lånord i det svenska språket. Inte alla lånord, och inte alltid. Att nya fenomen ska få nya namn kan motionären och hans parti acceptera. Motionen säger heller inget om nya, påhittade ord, sådan som Gustaf Fröding gärna använde. Men klart är att influenser från andra språk är att betrakta som försämringar, särskilt om de är onödiga.

Elisabeth Åsbrink skriver i sin utmärkta bok "Orden som formade Sverige" att, "Om Sverigedemokraterna ska leva upp till sina egna ideal borde de byta namn, Demokrati är ju ett lånord från grekiskan och varför använda det när det finns ett fullgott alternativ? Typ: Sverigefolkstyrande.
Ä du mä på dä??"

* *

Är Sveriges fotbollsdamer på väg att göra det som de finska ishockeyherrarna gjorde? Ja, gå hela vägen och ta hem bucklan?

I Midsommartid

Allt är här och nu. Sjung hoppfaderallanlej. Du gamla, du fria. Så lunka vi så småningom. Och knäckebrödet är så hårt att jag måste använda sågen och mobilbatteriet är på 3 % och klockan redan slagit 12 på midsommaraftonens natt och vi börjar den långa vandringen mot höstens mörker, men som Björn Wiman skriver i sin söndagskrönika: Allt detta ska vi veta när ljuset kulminerar för att sakta börja dra sig tillbaka från vår del av jorden. Vi har både friheten och ansvaret att välja. Miraklet kan ske när vi väljer det rätta.

* *

Fotboll. Dam-VM. Redan åttondelsfinaler. Från gruppspelet noterar jag turneringens bästa spelare, utan jämförelse. Chile är utslaget men i laget hittar jag/vi målvakten Christiane Endler som stått för den ena högkvalitativa räddningen efter den andra. Chile är för övrigt debutant i dessa sammanhang.

*

Den via Liljeholmen, genom Gröndal, upp på bron (Essingeleden), och sedan jämsides med Tvärbanan ner mot Alvik, upp på Tranebergsbron (450 meter), ner till Marieberg och full kareta mot Väster (650 meter)- och Liljeholmsbron (389 meter lång) och avslutningsvis snirkeln till Hägersten/Solberga. Förträfflig cykelrunda i Sockholm.

Vinyler

Knutby

Knutby, fyra mil öster om Uppsala. En ICA-butik, en kyrka, inte mycket mer. 900 invånare. Mitt ute i skogen.
Vi tog en sväng dit för några veckor sedan, av ren och skärt intresse. Nån har beskrivit samhället som att, "när man kommer dit så är man ute ur samhället innan man förstått att man kommit in."

Innan 10 januari 2004 var det inte många som visste var Knutby låg, förutom Knutbyborna själva då, och polisen gjorde inte många ärenden åt det hållet, förutom när Ioan Ursut gjorde nåt bankrån där på 90-talet! Polisen klarade dock upp det ganska snabbt.

Resten vet ni. En tragisk händelse som överträffar dikten, brukar jag säga. Sekten med Waldau och Fossmo som karismatiska ledare. Och nu är Knutbyförsamlingen i ropet igen. Fossmo sitter ju som bekant bakom lås och bom på livstid och nu i dagarna har tre personer från den före detta församlingen åtalats för misshandel och sexuellt utnyttjande. En av dem är Waldau som kallats Kristi brud.

Vid vårt besök där i Knutby kom vi i samspråk med kvinna som själv varit med i barnverksamheten i nämnda församling men lämnade sekten eftersom hon inte tyckte att allt stod rätt till där och hon påpekade för oss, med eftertryck, att hon hoppas vid gud att Waldau får sitt rättmätiga straff.

Hittade en rostig gammal hoj vid vägkanten och tankarna snurrade i skallen. Kan det vara Fossmos? Eller Waldaus. Frågor som jag inte vill ha svar på.