Ingenting särskilt

Jag står en stund och glor på inget särskilt faktiskt med snabbpromenaden avslutad. Funderar, i mina fuktiga skor, för ett kort ögonblick var jag lagt mina badbyxor. Packar Norge. Bagaget fullt. Snart skall vi åka iväg, beslutsamt och odramatiskt över krönet, försvinna i vår egen takt i den värld som kan finnas bakom det. Men, i detta nu, står kvar en stund till. Möter grannen på gården, Jag säger "Annars!", han nyser. Tänker, nys på ett annat sätt, ditt pucko. Jag börjar bli en sur gammal gubbe. Väl uppe i lägenheten stoppar jag undan hörlurarna, blev inget sommarprat idag heller. Kliar mig i hårbotten. Dricker ett glas vatten.

Katten också

Vi är med ny katt. Burma. En riktig spelevink, 15 veckor gammal. En bedårande och graciös liten fyrbent sak. På upptäcktsfärd mest hela tiden. Sublime gillar att ligga raklång på ryggen under soffan och på bara en bråkdels sekund, i 180 knutar, flyger han in i badrummet och landar i badkaret. Det är som om han väntar på applåder och det är aldrig långt till nästa föreställning! Guskelov har den äldre, Herkules, accepterat nykomlingen. De är vänner nu men det tog några dagar, så som det ska. Herkules fräser stundom och gör utfall mot den lille men Sublime skiter fullständigt i tillrättavisningarna. Fullt ös med andra ord, mest hela tiden. Inte en stunds ro.

* * *

Sommartiden. Jag sluter ögonen för att dölja mina upprörda känslor. Vad är det för larv? Jag pallar inte. Nej, jag känner mig som en finlandssvensk som blir servad på finska. Kränkt och tillintetgjord. 

* *

Inne på en affär här för några dagar sedan. När jag hade betalt för varorna lättar kassapersonalen på sitt hjärta:
"Vet du om att du nästan är en exakt kopia av våran kung!"

Finner mig snabbt och pusselbitarna faller på plats och jag blir uppriktigt glad. Känner mig smickrad naturligtvis vilket leder till ett helt okay (i mitt tycke)  försök till imitation av Carl XVI Gustaf.
"Neej, för Sverige i tiden!"

Tiden

Jo, som sagt var. Sommartiden. En minnesregel, om ni mot förmodan glömt den, för om klockan ska vridas framåt eller bakåt kan vara att man ställer fram både utemöbler och klockan på våren. På hösten ställer man tillbaka utemöbler och klockan. Ja, eller in med bandyn på våren och ut med bollen på hösten.

Hockeyslutspel. Kval. SHL. Vår. Er. Slaget om Siljan osv. Vi målar oss med fiendens blod i ansiktet. Råder krig. Dricker vatten, spottar blod. Hundraåttio kvadratmeter spelplan. Ingen ger vika. Spearing. Huvudtacklingar och checking from behind. Allt är tillåtet i stridens hetta. Publiken vrålar. Bäst av sju men vem hade trott att HV71 skulle tvåla till FBK i fyra raka?

Och nästa helg startar Allsvenskan i fotboll, med läktarvåld och allt vad det innebär. Det går fort nu.

Äntligen tagit mig an Kristian Gidlunds I Kroppen Min - Resan mot livets slut och alltings början. Kristian, författaren, journalisten och musikern avled den 17 september 2013. Han blev 29 år gammal. "Någon sa för en tid sedan att om du inte tar till dig mitt råd, så får du skylla dig själv. Det är den värsta kommentaren som någon har gett mig under hela den här processen. Den personen kan inte ha haft en aning om hur mycket ångest en sådan mening ger en människa i den här situationen. Det gjorde mig faktiskt lika ledsen som när klassens hårding gick loss på mig och min Tom & Jerry-tröja i femman på Kvarnsvedens skola. Det har ingen lyckats med på många år."

Bondeuppror på Tele 2. Bandyfinal. Edsbyn-Bollnäs. Sicken världsartist Finland fått fram i Tuomas Määttä.

Jetlaggad

På lunchen smyger jag omkring i en livsmedelsbutik. Årets dagstidning, löpet, skriker: kungens hemliga samtal med Claes Elfsberg. I samma tidning, även det på förstasidan, fast i en mindre ruta, listar Laila Bagge tre saker i ett kinderägg: testamentet, Anders bröllopserbjudande och värsta mardrömmen. Jag kan knappt bärga mig men jag låter dessa saker bero. Ibland vill jag bara inte veta. Jag lägger locket på. Ger en peng till en medmänniska. Kostar inte på. Check.

Fortsätter min promenad i den grumliga svenska ankdammen. Känner mig jetlaggad av sommartiden. Tiden är ur led men jag gör ingen fjäder av en höna. Tvärtom skulle jag vilja säga. Kalkon. På parkeringen får en medmänniska tuppjuck. Jag förvandlar mig själv till en struts och gömmer mig bakom ett galler. Kalla det gärna för ett spel för gallerian. Kastar inte pärlor för svin. Hundväder. Jag är inte uppeggad. Alls. Det minsta.