Rycker våldsamt i dörrhandtaget och grimaserar ursinnigt åt rutan där jag ser min egen spegelbild. Bakom mig står en människa, huvudet kortare än jag, och ger ifrån sig ett högljutt, totalt ohämmat vrål. Det är stängt. Och regnet tilltar.
"Man borde kanske åka och paddla kanot istället!", säger jag
"Jag vet inte riktigt. Det har jag aldrig ägnat en tanke!", svarar människan dystert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar