VM och PDM

VM i Ryssland. Inkommande tisdag äntrar svenska fotbollslandslaget flygplanet som tar det till det stora landet i öst som ligger i krig med ett grannland, som mördar oppositionella och journalister etc. Ingen lång flygresa, t ex Arn-Nizinij tar 2,5 timmar i anspråk.

Frågan är bara hur länge vistelsen i Ryssland varar för Janne Andersson & Co. Får anfallsparet Berg och Toivonen höra nätets sång eller tar allt slut redan efter gruppspelet? Jag hoppas inte det. Nyckelmatchen med stort N är förstås inledningen mot Sydkorea den 18:e juni. Vinst där och nervknutarna släpper. Realistiskt? Åttondelen!

- - 

PDM. Inget nytt fenomen, egentligen. "Plaskdammsmarodörer". PDM är när "stora grabbar" ockuperar dammarna och gör det omöjligt för de små att plaska i lugn och ro. Och ingen vågar säga till! Ach, du Armste.

VM-lottning

Riggad eller inte men i morgon sker lottningen av grupperna till nästa års VM-turnering i Ryssland. Morgondagens spännande event, i State Kremlin Palace i Moskva, startar kl. 16.00 och övervakas av maskoten Zabivaka.

-Det är helt upp till slumpen hur grupperna kommer se ut, säger UEFAS evenemangschef Chris Unger.

-Om man däremot lägger en del av bollarna i frysen känner man direkt vilken som är vilken, avslöjade råskinnet *Sepp Blatter en gång i tiden.

Seedningsgrupp 3: Sverige, Iran, Costa Rica, Egypten, Senegal, Tunisien

Således: Sverige slipper Costa Rica.

Slumpen får avgöra. I morgon är vi desto klokare. Bollarna är runda.

*Numera sitter Blatter själv i frysen i vilken man även kan hitta en fryst kyckling lever.

Kisastudio

Ett i-landsproblem - helt klart - men det ser inte speciellt bekvämt ut där i stolen, Matte!

Slutspelsträdet

Ishockey-VM 2016. Slutspelsträdet är klätt. Imorgon torsdag smäller det. Kvartsfinalerna på programmet.

15.15 Checkien-Amerikat, Ispalatset, Moskva.

15.15 Finska pinnar- Danske pölse, Yubileiny, St. Petersburg

19.15 Rusland-Die Deutsche Eishockey Nationalmannschaft, Ispalatset, Moskva

19.15 Canadiens-Drei Kronen, Yubileiny, St. Petersburg

Ett är i alla fall säkert och det är att det inte blir en lättsam promenad i parken. Inget glassätande överhuvudtaget. Å andra sidan, som finnen säger, litet av en hockeyklyscha: "Ihan sama, kuka tulee vastaan, koska kaikki on kuitenkin voitettava."

Bästa kedjan så här långt i ishockey-VM är utan tvivel den med Artemij Panarin, Vadim Sjipatjov och Jevgenij Dadonov. Wov! Håret står ju på ända och menisker spricker när dessa herrar virvlar runt likt vinthundar. Min personliga favorit är ändå Jevgenij Kuznetsov. Han gör ishockeyn till en konstart i sig. Vilken skridskoåkning han besitter. Till och med en sån snabbskrinnaren som "Pillu" Pihlström hamnar på efterkälken. Nästan.

Om allt går enligt planerna, och det förutsätter jag, blir det ett hett möte mellan Finland och Ryssland i ena semifinalen. Det kan bli nåt det. Vad har Laine i kikaren och pallar det ryska maskineriet för trycket inför en fanatisk hemmapublik? Den som lever får se.

Tavlor i solen

Hockeyfeber? Nähä. Jag tänkte väl det. Är uppe med tuppen. 07.30. Kastar ett öga på kvicksilvret: 13. Lär bli en fin dag. Strandhäng, kanske en sväng in till city. Ingenting planerat egentligen. En stor mugg med kaffe väntar. Olle Ljungströms TACK. Finns en hel del pärlörhängen på den.

Och så var det inte mer med det. Upptrissat finskt hockeylandslag tvålar till Vitryssland i premiäromgången av VM 2016. Patrik Laine gör VM-debut, utan galler, och levererar direkt: två mål och ett pass. Imponerande. 18 bast och redan en fullfjädrad målskytt av högsta internationella snitt! Nu tar jag i så jag spricker men kan inte låta bli att ösa lovord över ynglingen. Tyskland nästa. Kvartsfinalerna spelas den 19 maj. Det är då som ishockey-VM startar, sägs det.

- - -

Tyvärr. Bränner inte alls till i mig. En gäspning och axelryckning. Nej. Filmen "Mr Turner" blir aldrig den spelfilm som får mig att spinna i gång. Dramat om J.M.W.Turner, den kände brittiske konstnären, som använde sig av skikttekniken, "mannen som satte eld på måleriet", är dels för lång, nästan två och en halv timme, dels är det för mycket dödläge, händer knappt någonting. Synd. Regissören Mike Leigh har här valt att koncentrera sig på målarens (här spelad av Timothy Spall) sista 25 år. Får bara en tvåa av mig i betyg, trots duo Leigh-Spall!

Chernobyl

An abandoned Soviet Cold War-era radar system known as ‘The Woodpecker’ used to detect incoming missiles stands inside the Chernobyl Exclusion Zone on September 30, 2015, near Chernobyl, Ukraine. The Chernobyl Exclusion Zone is a 2,600-square-kilometer restricted access zone established in the contaminated area around the Chernobyl nuclear power plant. While workers employed at the Chernobyl site today and a small number of returnees live in the outer zone, no one is allowed to live in the inner zone, where hot spots of radiation make the area uninhabitable for thousands of years to come.

STILL CLEANING UP

Måndagens text

I skrivande stund, dagen efter den hypade VM-hockeyfinalen, och när almanackan brakat iväg till den 18 maj, riktas blickarna återigen mot forna Sovjetunionen. Och det är inte bara på grund av landets svidande nederlag mot Lönnlöven. Nej.

All världens ögon har ju under en längre tid varit fokuserade på landet i Öst och på Putins stridslystna imperialism där Väst å sin sida tystlåtet tolererar hans aggressivitet som kränker andra länders suveränitet. Jag tänker givetvis på Ukraina, militärens lurpassande vid finska gränsen, intrång i Finlands och Sveriges luftrum och farvatten. Så sent som i februari sköts den välkände Putin-motståndaren, den tidigare premiärministern Nemtsov, till döds inför öppen ridå, alldeles i närheten av högkvarteret Kreml.

Ryssland är med andra ord ständigt i skottgluggen. Den brännande frågan som jag ställer: är Putin en produkt av Ryssland eller vice versa?

Och som ovanpå allt detta inkluderar jag Andrej Zvjagintsevs senaste filmverk Leviatan (jag har i ett tidigare inlägg här på bloggen skrivit om en annan av hans filmer) som jag såg för ett par dagar sedan. Filmens titel anspelar på ett bibliskt sjöodjur som omnämns i Gamla testamentet.

Det är en ödesmättad, korrupt och vodkaindränkt story som regissören målar upp med breda och skarpa målarverktyg och man kan se den som en spegelbild av Putins Ryssland. Filmen har förresten blivit sågad av kulturministern Medinsky som menar att den ger en helt felaktig bild av det ryska samhället. Man kan också se den som en skildring av den lilla människans hopplösa kamp mot överheten, om människans hunger efter upprättelse och rättvis behandling i en värld där din närmaste granne kan vara din fiende.

I korta ordalag och utan att avslöja för mycket kretsar handlingen i filmen kring Kolja och hans familj som bor i ett hus, vackert beläget, i en stad i nordvästra delen av Ryssland, nära Barents hav. Kolja är anfäktad av dryckenskapens besatthet och rycker gärna in som bilmekaniker när tillfällen erbjuds.

En dag beslutar ”den allsmäktige lekande guden”, tillika borgmästaren Vadim, hårt ansatt av kyrkans prästerskap, att expropriera, det vill säga tvångsinlösa, marken för en spottstyver där familjens hus står. Kolja anlitar en advokat till sin hjälp, en gammal barndomsvän, men försöket att stoppa husrivningen går om intet. Koljas flickvän försvinner. Sonen omhändertas. Den nedsupne bilmekanikern lämnas på bar backe och hela hans liv rämnar.

Se den! Den sätter djupa avtryck. Jag lovar.

Återkomsten

När det gäller film finns det alltid något för någon, jag drar paralleller till ett gigantiskt buffébord. Och vi är överens om att filmen som konstform ligger i betraktarens ögon och där av högst personlig att bedöma. En filmupplevelse generar ofta, i gemensamma diskussioner efteråt, i känslan av att det inte alls var samma film man just såg. Så olika kan intrycken vara från en och samma film.
Den ryska filmen med titeln Återkomsten i regi av Andrej Zvjagintsev är en pärla  som fallit i glömska. Fram till för två veckor sedan hade den gått mig obemärkt förbi och därför vill jag inte kalla mig för cineast!  Inte än. Råkade få tag i den av en slump, på vinst och förlust. Nu vill jag lyfta upp den på en given piedestal på filmkonstens himmel. Ja, jag vill slå på stora trumman. Zvjagintsevs mästerverk har cementerat sig fast på min alldeles personliga tio-i-topp-lista över filmer jag sett.

Återkomsten premierades bland annat med Guldlejonet i Venedig 2003 och året där på erhöll den en Guldbagge i kategorin för bästa utländska film. Om jag inte är helt fel ute, så är filmen regissörens debut i sammanhanget.

Filmens handling: Fotbollspelandet avbryts, bröderna Andrej och Ivan rusar hem en eftermiddag, för att i nästa sekund hitta sin far, i moderns sovrum. Var han varit under 12 år? Och vad är faderns egentliga anledning till återbesöket efter alla dessa år i ”karantän”? Hans återkomst i hemsfären, likt en Kristusfigur, blandas med misstro och hatkärlek, främst hos den yngre sonen, Ivan. Fadern visar sin makt, han avskyr svaghet och klagan, och tar med sönerna ut på ett äventyr som varar i närmare en vecka, det som bara skulle bli en helgutflykt. De hamnar på en fjärran ö lång ute någonstans i vildmarken.

Tempot är långsamt, vilket inte förtar helhetsintrycket det minsta, tvärtom; man sugs in i de dramatiska undertonerna som råder mellan den kylige fadern och sönerna. Gestaltningar är magnifikt framförda, närvaron är total.  Och så gott som alla scener är filmade utomhus.  I slutskedet, den med roddbåten i ett dimlandskap, är rent ut sagt filmhistoria!

Det här en film som har många bottnar och genererar många frågetecken. Det kanske inte finns några givna svar till det som utspelas i detta drama. Symboliken där med hopptornet, vad vill den berätta oss? Och det sa jag inte, som för att understryka filmens genialitet: fotot är enastående.

Svärde

Fångas och fängslas av en artikel i DN där det står följande: en av Sotjis mest OS-kritiska miljöaktivister, Jevgenij Vitisjko, dömdes på måndagen till 15 dagars fängsligt försvar för huliganism. Jevgenij anklagas för att ha "svurit åt lokaltrafiken", vilket kan ge uppemot 15 dagars arrest, meddelade Vitisjkos organisation EVSK.

Jag sitter inte inne med alla uppgifter kring detta specifika fall men jag antar att hans handlande är direkt kopplat till OS. Herr Putin har ju sedan tidgare utfärdat en ukas om att alla demonstrationer förbjuds mellan 7 januari och 21 mars 2014. Vitisjko har antagligen stått och gastat i nåt gathörn och väckt den alerte björnen.

Kunde ju vara nåt för makthavarna här i Stockholm att införa. Ja, en svordomslag, rätt och slätt. Så fort du fäller nedlåtande och svordomsklingande kommentarer om trafiken (SJ, SL, cyklister, bilister etc) renderar detta i 15 dagar bakom lås och bom. Haja. Varenda kotte skulle ju sitta och skaka galler. Här snackar vi trängselavgifter fast åt andra hållet, om jag själv förstår vad jag egentligen är ute efter. Men det är klart, Kronobergshäktet är ju inte så stort. Och Kumla har lapp på luckan. Tänkte inte på det.

Osar

Mångfald i rotation. Är du beredd att åka med, med dina egna fel och brister. Vågar du släppa taget och gå utanför boxen? Tänka bortom ditt eget revir? Kan du tänka dig att kompromissa, ge avkall på det som DU tror är rätt, se bortom dina egna vanor och acceptera andras rätt till att vara, att överhuvudtaget andas samma luft?

Igår hamnade jag i ett samspråk där det konstaterades att vi är hänsynslösa på att döma varann, se ner på vår nästa trots att vi överhuvudtaget inte ens känner vederbörande. Vi är grisblinkssnabba på att placera människor i fack. Och vi har det alla: förutfattade meningar. Och vad händer med dig/mig när vi hamnar i ett fack som inte överensstämmer med den vi är?

◙

 

 

Snart smäller det. Putins eget hemmagjorda. Ryssland rustar för tidernas dyraste sportfest. Och inget annat europeiskt land är så drabbat av terrorism som Putins. Globalt är det väl bara länder som Irak, Afghanistan och Somalia som ligger ännu värre till. Vi har bomberna i Volgograd i slutet av december i färskt minne.

 

Utvecklingen i Ryssland är förstås bekymmersam. Det råder oro i leden, minst sagt. Människorättsivrare och sanna demokrater skakar uppgivet på huvuden, pannorna är satta i djupa veck.

 

Hör idrott och politik ihop? Ja. Av den anledningen har bland annat Sveriges underhållningsminister markerat och  tackat NJIET till invigningen. (Sista meningen skall läsas med en stor hink av ironi.)

 

Det rent sportsliga, då? Ser förstås fram emot hockeyn. Alltid lika kul. Tyvärr mörka moln på den finländska hockeyhimlen eftersom både kapten Mikko Koivu och Philadelphias trotjänare Kimmo Timonen är skadade. Båda går en kamp mot klockan. Båda behövs i jakten på guldet.

 

Sen blir det en salig blandning av skeleton, hiphop-bräda och slopestyle. Fråga mig inte vad som är vad. För att inte tala om alla bobbar som skall puckla och tracka på varann./Tommy

Ryska köket

 

Stannar kvar i Ryssland en stund. I Sankt Petersburg. Hungrig. Det ryska köket. Du rynkar på näsan. Det kan du göra om du vill.

 

 

Rabbit Bar. Värt ett besök faktiskt. Haket - eller sportsbar i rysk tappning. Russian style. Stället ligger på en tvärgata till Nevski Prospekt. Här tillbringade jag och frugan en lördagskväll i sisådär två timmar. På tallriken hade vi varsin Biff Stroganoff och den lät oss väl smaka. Schwong i smaken.

 

Ölsortimentet gör dig inte heller besviken. Varning! Tål du inte cigarettrök skall du absolut inte gå in där. Å andra sidan, det bolmas flitigt inne på de flesta restauranger. Rök fritt med andra ord.

Vid 21:00-snåret började strömmen av besökare tillta. Stimmigt värre.

 

Nej! Jag är inte klar med borsjtjen. Inte på långa vägar. Och inte glömmer jag den mjölkdrickande ryska björnen som sprang runt där på ett campingområde i Strelna....

Antigaylag

Poliserna, hånfullt leende, i bakgrunden. Batonger redo att användas. Läste i en artikel att 38 % av ryssarna sätter likhetstecken mellan homosexualitet och mentalsjukdom. I en annan undersökning kommer det fram att hela 88% av befolkningen stöder den nya lagen som förbjuder propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga.

Våld och attacker mot homosexuella är vanliga ingredienser i det vardagliga Ryssland, legitimerat av den nya och omdebatterade antigaylagen.

Det känns som man förflyttas 60-70 år bakåt i tiden.

Katarinapalatset i Tsarbyn

Sankt Petersburg. De vita nätternas stad. Bjuder på ett foto från besöket där, en resa jag har all anledning att återkomma till.

Tsarskoje Selo (Tsarbyn) förknippas främst med de två kejsarinnorna Elisabeth Petrovna och Katarina den stora. Byggandet inleddes redan av Katarina I, Peter den stores gemål, då hon fick landet i gåva av tsaren, men det var först under dottern Elisabeth Petrovnas regeringsperiod, som platsen med rätta kunde kallas Tsarskoje Selo, Tsarbyn. Så småningom blev det Katarinas II:s favoritresidens och här utvecklades så att säga hennes geni och utsökta smak.

Arkitekten Francesco Bartolomeo Rastrelli gjorde om huvudbyggnaden, mer känd som Katarinapalatset, för Elisabeth Petrovnas räkning. Han gav såväl palatsets utsida som insida yppiga utsmyckningar. Den över 300 meter långa fasaden ger, med sin formmässiga uttrycksfullhet, en föreställning om Rastrellis rika skapande fantasi. Och rubel har det inte sparats på! Njet. Gick åt 100 kilo guld till de yttre utsmyckningarna. Nästa gång ställer vi oss i kön och traskar in med kameran i högsta hugg.

Nära toppformen

"Är man nära toppformen brukar det vara läge för att bli förkyld också"
(Hans Elis Johansson, expertkommentator, stor grabb och första svenska bandyproffset i Ryssland)

Finska bandyspelare är långt ifrån toppformen men ingen är förkyld.

Simply the Be(a)st

Snudd på ett oslagbart monster. Ett höghus. Dödar vildsvin på löpande band. Med bara händerna. Välter grannens traktor bara för skojs skull. Jodå, han knaprar taggtråd till frukost.

Han är grym. Han är ingen tekniker, saknar finess i sitt agerande. Ryssen är en slagmaskin som lever på sin råstyrka. Här har innekrogarna i Stockholm en potentiell dörrvakt! Han är den förste ryske proffsmästaren i tungviktsboxning. Hans namn är Nikolaj Sergeyevich Valujev, jätten från Leningrad. 213 cm lång och matchvikt på närmare 150 pannor. Nikolaj får lyftkranen Karelin att se ut som en lillbrossa. Han är inte boxare bara, han är familjefar också. Dessutom har han en bok på sitt samvete - My 12 Rounds - där han berättar om sitt liv som proffsboxare, förstås! Boken har han skrivit tillsammans med den kände journalisten Konstantin Osipov.

VM-FAJTEN SOM STÄLLDES IN

PANGTENNIS. Robin är i sitt livs form. Han gör malet kött av ryssen Davydenko eller vad sägs om siffrorna; 6-1, 6-3 och 6-1!!!! Ryssens födelsedag till på köpet. Svensken gav honom sju game i present. Schysst! Semifinalen nästa för Söderling.

Grattis Ryssland

Hockey-VM över. Ryssland vann finalen. 2-1. Särskilt välspelat och tuff blev det inte där ute. Båda lagen tog ut varann och stängde till i mittzonen. En match i matchen var ju målvakternas kamp i vilken Bryzgalov tog sig i kragen och klarade sig med hedern i behåll. Avgörandet kom i en två-mot-en situation där Radulov på ett mästerligt sätt hängde in trissan bakom en välspelande Roloson. Kanada försökte förstås forcera in kvittering i slutet. Nära var det men nära skjuter som bekant ingen hare! Grattis än en gång till Bykovs krigare. Brons till Tre kronor. That's it!

Nr 20 i CCCP

Till en början ansågs han vara den svagaste länken i Sovjetunionens hockeylandslag, målisen Vjajteslav Tretjak.

I 1970 års VM fick han stå en match i förlustmatchen mot Tre Kronor, 2-4.

Inför den så kallade "Summit Series" 1972 hånskrattade den kanadensiska delegationen åt Tretjak på grund av att han släppte in åtta baljor ett par veckor innan, vad de inte visste var att Tretjak hade firat kvällen innan!

Som medborgare i det gamla Sovjetunionen fick han aldrig chansen i NHL men blev efter den osannolika medaljkarriären (bl a 10 VM-guld!) involverad i Chicago Black Hawks organisation.

Kuriosa i sammanhanget är att Tretjak som förste sovjetiske spelare blev invald i Hockey Hall of Fame 1989.

God Jul, Tretjak!