27 juli 2019

Lugna favoriter

Lördag. Är redan i kläderna 07.30. Allt tar sin fart. I denna tidiga morgonens värme spankulerar jag ner till Trekanten som ligger i ett vilsamt glitter, det är bara några skränande måsar som krossar  tystnaden. Försöker hålla mig i skuggan men det är svårt. Brände mitt fejs något alldeles vanvettigt igår. Glömde smörja in mig. Jag är en amatör. Borde vetat bättre.

Lite senare. På balkongen. Läser. Grannen snett nedanför är inte av den blygare sorten utan släpper sig ljudligt. Vilken revelj! Kort därefter ringer han ett samtal, det låter som om han snackar i megafon. Öronbedövande. Det är något om någon truck som han inte har kört än, men att han hör av sig senare.

"Spootifaj". Nedan dyker det upp lite låtar som jag satt ihop och som jag kallar för "Godnattmusik för stora barn", lite nytt och gammalt.

I'm Gonna Be There - Tedeschi Trucks Band
Far country - Mike Oldfield
World without tears - Lucinda Williams
Sunset at the Veranda - Henrik Jansson
River of Life - The Neville Brothers
Dalarna från ovan - Sofia Karlsson
Life wish - Fleshquartet
Oasis - Robben Ford
Everybody knows - Sharon Robinson
Same Old Story - Stevie Wonder
Aftonpsalm - Ola Magnell
A Love That Will Last - Renee Olstead
Somewhere Down The Crazy River - Robbie Robertson
Still - Seinabo Sey
Dandelion Time - Daniel Norgren
Ögat sover nu - Fleshquartet

22 juli 2019

Vinylsommar





Glaciärer

Glaciärerna blir bara mindre och mindre. FLINTastenarna däremot, de blir bara större och större.

Eidfjord

Vi tunnelrullar rakt igenom bergsmassivet ner mot Eidfjord, med andan i halsen. Ett hisnande äventyr. Storstilad miljö. Platsen vinner våra hjärtan direkt - mer behöver inte sägas.

Checkar in på gästgiveriet. Lugnet infinner sig. I foajén sitter en man och en kvinna som inte talar med varandra utan bara sitter och stirrar, vid ett av fönstren, rakt ut på landskapet över sitt kaffe. Andäktig tystnad. Är det här paradiset på jorden?


Magisk kväll i centrum. Här vill vi stanna länge men det blir bara ett dygn.

6 juli 2019

Ingenting särskilt

Jag står en stund och glor på inget särskilt faktiskt med snabbpromenaden avslutad. Funderar, i mina fuktiga skor, för ett kort ögonblick var jag lagt mina badbyxor. Packar Norge. Bagaget fullt. Snart skall vi åka iväg, beslutsamt och odramatiskt över krönet, försvinna i vår egen takt i den värld som kan finnas bakom det. Men, i detta nu, står kvar en stund till. Möter grannen på gården, Jag säger "Annars!", han nyser. Tänker, nys på ett annat sätt, ditt pucko. Jag börjar bli en sur gammal gubbe. Väl uppe i lägenheten stoppar jag undan hörlurarna, blev inget sommarprat idag heller. Kliar mig i hårbotten. Dricker ett glas vatten.

4 juli 2019

Paddla kanot

Rycker våldsamt i dörrhandtaget och grimaserar ursinnigt åt rutan där jag ser min egen spegelbild. Bakom mig står en människa, huvudet kortare än jag, och ger ifrån sig ett högljutt, totalt ohämmat vrål. Det är stängt. Och regnet tilltar.

"Man borde kanske åka och paddla kanot istället!", säger jag
"Jag vet inte riktigt. Det har jag aldrig ägnat en tanke!", svarar människan dystert.

3 juli 2019

Mavis Staples - Bäst just nu


Rykande färska grejer

Semestern fortsätter. Hoppet om att få lite färg på kinderna innan middag fick jag slå ur hågen. Regnet har tömt flera hinkar över oss men visst har solen tittat fram med jämna mellanrum. Vackert så. Får vara glad för det lilla. Ostadigt men säkert! Vid Hornsull, på en uteservering, tänder en människa en cigarrett med billig plasttändare och blåser ut rökstrålar genom näsborrarna som en expert.

En enastående roman, än så länge. Läser Självständighetsdagen av Richard Ford. Den är den andra boken i trilogin om Frank Bascombe, tidigare sportjournalist och författare, nu som fastighetsmäklare, som inleddes med Sportjournalisten och avslutades med Som landet ligger. Måste tillstå att säga att Ford tillhör mina absoluta favoriter. Ni har väl läst Kanada? Mellan dem?

Efter middagen har jag ägnat mig åt friidrottsresultat! Behöver vi snacka om Daniel Ståhl? Nej. Han är i strålande form. Vad gäller den finländska standarden så lyser toppresultaten med sin frånvaro men det finns ljusglimtar, eller vad sägs om:

1) Taika (sv. magi, trolldom, förtrollning) Koilahti, 20 år, som för några dagar sedan, i Jämsä, hoppade in som alla tiders inhemska fyra efter panghopp. Vi snackar längd och resultatet 6.64. Hon har nu bara Ringa Ropo-Junnila (6.85), Johanna Halkaaho (6.79) och Heli Koivula-Krüger (6.65) före sig i statistiken.

2) Elmo Lakka, 26 år. 110 meter häck. Han sprang in på superfina 13.49 i Schweiz senaste helg, tre hundradelar över VM-gränsen till Doha. Lakkas resultat är den fjärde bästa tiden någonsin med finska mått mätt. Arto Bryggares finländska rekord lyder på 13.35 och har hunnit bli 35 år gammalt (OS i Los Angeles 1984).

Mera sport. Ni är väl laddade inför kvällens VM-semi? Snart dags för pillertrillaren Sverige-Nederländerna.