Visar inlägg med etikett eu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett eu. Visa alla inlägg
11 juni 2024
EU-valet 2024
6 november 2019
Vad deras väljare vill höra
Kristdemokraternas EU-parlamentariker Sara Skyttedal twittrar att flyget
uppfanns för hundra år sedan och att hon gärna köper en biljett till Greta.
Den spanska ministern för ekologisk omställning, Theresa Ribera, twittrar att Spanien gärna hjälper till med en miljövänlig resa över Atlanten.
Båda har säkert gjort en riktig bedömning av vad deras väljare vill höra.
(Uppsnappat från Facebooken)
Den spanska ministern för ekologisk omställning, Theresa Ribera, twittrar att Spanien gärna hjälper till med en miljövänlig resa över Atlanten.
Båda har säkert gjort en riktig bedömning av vad deras väljare vill höra.
(Uppsnappat från Facebooken)
3 juni 2014
Vår framtid
Vi befinner oss i en spännande brytningstid där våra val kommer att ha en avgörande roll inför framtiden. EU-valet 2014 är över och jag kastar mig huvudstupa över resultatet som dessvärre inte är någon gemytlig läsning. På sina håll och kanter visar siffrorna att vi går en skrämmande framtid till mötes.
Och vi ser detta lite överallt. Parlamentet i Bryssel fylls med folkvalda personer som ger sig hän åt främlingsfientliga åsikter. Politiker som vill stänga ute människor som icke önskvärda element. Ja, som destruktiv ohyra. Och vi har dessa partier lite varstans runtom i Europa och för att plocka några exempel ur valurnan läser jag på valsedlarna: Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Danske Folkeparti, Nationella Fronten och Jobbik etc. Och för första gången sedan 1945 representeras Tyskland i internationella sammanhang av en nazist vid namn Udo Voight. Min följdfråga lyder: har vi ingenting lärt oss av historien?
Och här hemma i Sverige är den socialt accepterade rasismen allt mer öppen och tydlig, för att inte tala om den islamofoba hållningen och judehatbrotten. På våra arbetsplatser, caféer och andra sociala inrättningar snackar vi i termer som, ”att vi måste ta hand om våra egna först innan vi kan hjälpa andra.” I nästa andetag ryter vi till och säger att, ” de organiserade tiggarna skall skickas hem från våra gator, de förpestar ju vår gatubild.” Och den mest förekommande frasen: ”Vi skall hjälpa de krigsdrabbade i sina hemländer.”
Men, om vi tänker lite längre än vad näsan är lång. När allt kommer omkring är det kanske fel på vårt politiska system? Vi måste istället ifrågasätta de orättvisor som omfördelar fattiga till rika, ja, det som bidrar till de fattiga pensionärers utsatthet t ex. Alltså, vi kan gå på i det oändliga och ställa grupper emot varandra. Är det de papperslösas fel att arbetslösheten skjuter i höjden och att sjukvården ser ut som den gör?
Och samtidigt, medan mina ögon riktar sig in på raderna i Gitta Serenys grymma och monstruösa skildring av nazismens uppgång och fall i boken Albert Speer och sanningen kan jag höra de taktfasta och välpolerade stöveltrampen eka allt högre runt hörnet. Skrämmande. Risken är stor att vi är på väg mot ett samhälle, för att låna Harald Ofstads ord, ”där den starke skall härska över den svage, och att den svage är föraktlig emedan han låter sig behärskas.” Med andra ord, en total avsaknad av medmänsklighet. Vill vi ha ett sådant samhälle?
Och vi ser detta lite överallt. Parlamentet i Bryssel fylls med folkvalda personer som ger sig hän åt främlingsfientliga åsikter. Politiker som vill stänga ute människor som icke önskvärda element. Ja, som destruktiv ohyra. Och vi har dessa partier lite varstans runtom i Europa och för att plocka några exempel ur valurnan läser jag på valsedlarna: Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Danske Folkeparti, Nationella Fronten och Jobbik etc. Och för första gången sedan 1945 representeras Tyskland i internationella sammanhang av en nazist vid namn Udo Voight. Min följdfråga lyder: har vi ingenting lärt oss av historien?Och här hemma i Sverige är den socialt accepterade rasismen allt mer öppen och tydlig, för att inte tala om den islamofoba hållningen och judehatbrotten. På våra arbetsplatser, caféer och andra sociala inrättningar snackar vi i termer som, ”att vi måste ta hand om våra egna först innan vi kan hjälpa andra.” I nästa andetag ryter vi till och säger att, ” de organiserade tiggarna skall skickas hem från våra gator, de förpestar ju vår gatubild.” Och den mest förekommande frasen: ”Vi skall hjälpa de krigsdrabbade i sina hemländer.”
Men, om vi tänker lite längre än vad näsan är lång. När allt kommer omkring är det kanske fel på vårt politiska system? Vi måste istället ifrågasätta de orättvisor som omfördelar fattiga till rika, ja, det som bidrar till de fattiga pensionärers utsatthet t ex. Alltså, vi kan gå på i det oändliga och ställa grupper emot varandra. Är det de papperslösas fel att arbetslösheten skjuter i höjden och att sjukvården ser ut som den gör?
Och samtidigt, medan mina ögon riktar sig in på raderna i Gitta Serenys grymma och monstruösa skildring av nazismens uppgång och fall i boken Albert Speer och sanningen kan jag höra de taktfasta och välpolerade stöveltrampen eka allt högre runt hörnet. Skrämmande. Risken är stor att vi är på väg mot ett samhälle, för att låna Harald Ofstads ord, ”där den starke skall härska över den svage, och att den svage är föraktlig emedan han låter sig behärskas.” Med andra ord, en total avsaknad av medmänsklighet. Vill vi ha ett sådant samhälle?
27 maj 2014
Perussuomalainen jätkä
Finlands folk har också talat och framförallt röstat i EU-valet 2014. Den stora röstmagneten - han fick faktiskt näst flest - heter Jussi Halla-Aho och representerar Sannfinländarna (finska: Perussuomalaiset), Finlands motsvarighet till Sverigedemokraterna. I det nyss avslutade EU-valet kammade Jussi hem drygt 80.000 röster. Så där bara. På en bräda. Och snart på flyget till Bryssel, med en kompis.
Halla-Aho, 43, har spytt ur sig en massa kränkande skit om olika folkgrupper genom åren och vid flertal tillfällen blivit polisanmäld för övertramp på sin blogg bland annat. Jag har bestämt mig för att inte citera något av honom. Det passar sig inte i skrift. Om ni är intresserade av vad som ramlat ur honom så finns det en uppsjö på nätet eller vad det heter.
Halla-Aho är för övrigt en av de mest kända, om inte den mest kända politiska bloggaren i Finland. Men, han är ingen rasist, enligt hans egen utsago. Han vill bara uttrycka sig i klartext, ja, så att alla skall förstå och inte missa några detaljer i hanses utläggningarna.
EU-kritiska Sannfinländarna, ett kristet sinnat parti, bildades i maj 1995, i resterna av det som en gång hette Finlands Landsbygdsparti, med Veikko Vennamo i spetsen.
Nej, nu skall jag försöka få i mig lite sömn men det kan bli svårt.
17 maj 2014
Lördagens blogginlägg
Vi lever i en tid nu när främlingsfientligheten är på stark frammarsch. Hatbrotten ökar lavinartat. Det är bråda dagar. Du är hungrig och sömnig. Du kan inte tänka riktigt klart. Villrådig täcker du över ditt ansikte med dagens tidning, försöker gömma dig inför allt som anfäktar dig. Kartan möbleras om och du är blek om trynet, blek som papper. Trycksvärtan blandas med sorgsna tårfyllda ögon.
Smakar på ordet demokrati. Demokrati? Yttrandefriheten sägs vara en grundpelare. Är demokrati den att alla röster skall komma till tals, ja, att alla frågor, vad de än månde handla om, kan diskuteras? Inte tystas ner.
Jag läser i Gitta Serenys "Albert Speer och sanningen" om Nürnberg-lagarnas inträdande: "Från och med den 5 oktober 1936 måste alla judar ha bokstaven J stämplad i sina pass. Skrämmande nog var detta en åtgärd som föreslogs av svenskarna - som var angelägna om att undvika en hotande invasion av judiska flyktingar - och en schweizare, den federala polischefen Heinrich Rothmund, som i sin iver att skydda den schweiziska turistnäringen ville undvika att visumtvånget för tyska återinfördes och därför tänkte ut detta enkla knep för att kontrollera judiska invandrare."
Jag ser dessa valaffischer som stirrar på mig. Överallt. Svävar vi i total okunskap vad dessa handlar om? Organiserat tiggeri? Sätter mig ner en stund och funderar på skeendet i samhället. Är rädd för att vi gräver vår egen grav, i vårt egoistiska snedvridna tänkesättet. Ja, jag hör de taktfasta välpolerade stövlarna eka allt högre.
Och vad har Magdalena Ribbing med detta blogginlägg att göra? Faktiskt ingenting. Nej. Jag vill bara slå på trumman för ett medmänskligare samhälle. Det krävs inte mycket av oss men är du beredd att gå mot strömmen?
Smakar på ordet demokrati. Demokrati? Yttrandefriheten sägs vara en grundpelare. Är demokrati den att alla röster skall komma till tals, ja, att alla frågor, vad de än månde handla om, kan diskuteras? Inte tystas ner.
Jag läser i Gitta Serenys "Albert Speer och sanningen" om Nürnberg-lagarnas inträdande: "Från och med den 5 oktober 1936 måste alla judar ha bokstaven J stämplad i sina pass. Skrämmande nog var detta en åtgärd som föreslogs av svenskarna - som var angelägna om att undvika en hotande invasion av judiska flyktingar - och en schweizare, den federala polischefen Heinrich Rothmund, som i sin iver att skydda den schweiziska turistnäringen ville undvika att visumtvånget för tyska återinfördes och därför tänkte ut detta enkla knep för att kontrollera judiska invandrare."
Jag ser dessa valaffischer som stirrar på mig. Överallt. Svävar vi i total okunskap vad dessa handlar om? Organiserat tiggeri? Sätter mig ner en stund och funderar på skeendet i samhället. Är rädd för att vi gräver vår egen grav, i vårt egoistiska snedvridna tänkesättet. Ja, jag hör de taktfasta välpolerade stövlarna eka allt högre.
Och vad har Magdalena Ribbing med detta blogginlägg att göra? Faktiskt ingenting. Nej. Jag vill bara slå på trumman för ett medmänskligare samhälle. Det krävs inte mycket av oss men är du beredd att gå mot strömmen?
23 september 2007
EU-rally
En efter en dundrar de förbi så att däcken tjuter, de finländska rallyessen. Denna gång är det dags för mig att presentera Ari Pieti Uolevi Vatanen, född 27 april 1952 i Tuupovaara.
Ari Vatanen vann VM i rally 1981 med Ford som privatförare och han har även vunnit Dakarrallyt fyra gånger med Peugeot.
Ari Vatanen vann VM i rally 1981 med Ford som privatförare och han har även vunnit Dakarrallyt fyra gånger med Peugeot.
Efter bilåkandet har han gasat vidare med politiken, valdes bl a till Europaparlamentet 1999 från Samlingpartiets lista i Finland, 2004 blev han också vald till samma parlament men nu som representant för Frankrike som numera är hans hemvist.
Klicka gärna på länkarna nedan:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)