Ryggar

Nu är det bara ett par dagar kvar och jag gör som med filmen: bjuder er på en tillbakablick av min alldeles egna bokskörd. Som ni har väntat. För tillfället är jag mitt uppe i Harper Lees Dödssynden (To Kill a Mockingbird) som kom ut 1960 i USA. Ni har kanske läst den? Boken skapade rubriker eftersom hon i den skriver om rasism och fördomsfullhet, dessvärre fortfarande lika aktuell idag. Förordet till denna utgåva är skriven av Susanna Alakoski. Bara det! Kan man ju läsa om och om igen, faktiskt.

Håll i halsduken. Här är listan:

John Williams - Stoner. Alice Munro - Tiggarflickan. Tommy Körberg - Sjung tills du stupar. Christer Lundberg - I dödens väntrum. Hans Gunnarsson - En jävla vinter. Nadine Gordimer - Breven från Johannesburg. Laila Dahl - Att gå sönder och bli hel igen. Richard Ford - Kanada. Lena Andersson - Utan personligt ansvar. Kerstin Gustafsson - För guds skull. Ilshammar/Larsmo - Utflykter i glömskans landskap. Ola Nilsson - Isidor och Paula. Samuel Beckett - Den onämnbare. Eric Metaxas - Boenhoffer. Patrick Modiano - De yttre boulevarderna. Erik Niva - Utväg: fotboll. William Saroyan - Den mänskliga komedin. M.A. Numminen - Min passion är tango. Patti Smith - Just kids. Margareta Keskitalo - Tabut. Thomas Mann - Doktor Faustus. Jonas Hassen Khemiri - Allt jag inte minns. Jan Jönsson - Stunder av verklighet. Ian McEwan - Domaren. Theodor Kallifatides - Utlänningar. William Maxwell - Hej då, vi ses i morgon.

Va? Ingen Paasilinna? Nej. 2016? Ja.

Årets sista likes

Bioåret 2015

Tiden går rasande fort i väntan på snö. Vi skriver 27:e december och jag tar tillfället i akt och summerar bioåret 2015. Blev ett bra sådant, tycker jag. Eventuellt att jag glömt några rullar men det här får duga. Ja, och än återstår några dagar....

Turist. Mommy. Sune i fjällen. Timbuktu. Svenskjävel. Leviatan. She's funny that way. Amy. Life in a fishbowl. Phoenix. Melbourne. Tjuvheder. A girl walks home alone at night. Taxi Teheran. Mandarinodlaren. Himmel över Havanna. Far from the madding crowd. Avskedsfesten. The imitation game.

Nu under julhelgen har jag betat av några filmer, Tivo, som legat och samlat damm alldeles för länge men det hör kanske inte hit:

The big Lebowski. No country for old men. Någon annanstans i Sverige. Catch me if you can.

Ingen jul utan Ernst

Ängvall

Sticker emellan med raffinerad Allsvensk fotboll. Guldet avgörs i sista omgången. IFK Göteborg spelade till sig en matchboll i kväll när laget vände och vann på ett näst intill fullsatt kokande Friends Arena. Starkt. I sista omgången möter Blåvitt Kalmar hemma. Säker etta! Serieledarna Norrköping har en tung uppgift som väntar nästa lördag: MFF borta. Blir en svår nöt att knäcka för Peking.  CL-laget MFF vill gärna avsluta Allsvenskan på ett bra sätt och säkra fjärdeplatsen. Etta! Lennart Johanssons pokal 2015 går därmed till Sveriges framsida d v s Göteborg.

 

Här har ni spelaren, supertalangen, segerorganisatören och rubrikernas man som briljerade och tystade hemmapubliken på Nationalarenan i kväll. Ängeln Gustav Engvall, 19, har haft det motigt under en längre tid men nu verkar det ha lossnat på allvar. I kvällens supertungviktsmöte glänste han och var i det närmaste lysande med sina två mål i segermatchen 2-1. Jodå, det är allt lite Torbjörn Nilsson-feeling över honom, rapp i benen, ben-galen, ständigt på tårna, vågar utmana och finna lösningar där andra går bet. En matchvinnare, helt enkelt. Vi snackar formtopp.

Livets berg- och dalbana

Ja, ni vet. Det finns dagar när man bara vill sparka av sig tofflorna och dansa i okontrollerbar eufori. Ingenting känns övermäktigt. Sedan finns det andra surdegsinpregnerade dagar där självförtroendet naggas i kanten och man vill sjunka genom jorden, dra något gammalt över sig. Och plötsligt väller solen in igen och skänker läkande medicin.  Livets berg- och dalbana i ett nötskal. Så är det för oss flesta.

Kaffe urdrucket. Utanför klär vinden av träden. Ställer förstrött ifrån mig Khemiris roman Allt jag inte minns. Rännilar av obekväma tankar forsar och borrar i huvudet. Vad brinner jag för? Vad är meningen med livet? Ekar öronbedövande tyst i min skalle. Skrämmande. På väg ut sedan snubblar jag förstås i trappen, grannen klämmer fram ett enigmatiskt leende. Vem är denne granne, förresten? Under alla år har vi bara sagt hej till varandra men inte mer. Märkligt. Utanför soprummet trampar jag på en snigel. Och klockan fortsätter envetet att ticka.

Återvänder till Bokmässan i Göteborg 2015. Fredag morgon. Traskar runt, på jakt efter klokskaper som i bästa fall kan skänka uppbygglighet och lisa för själen. En palett av ansikten flimrar förbi, ser mig förvirrat omkring, munnen gapar som på en fisk. Och det som skulle ha handlat om fokuslandet Ungerns litteratur förvandlas under några timmar till en protest mot det ungerska styret och landets flyktingpolitik. Och lite längre bort, fast på våning två, står kockarnas kock Leif Mannerström och ansar svamp till taktfasta snålvattenrinnande gommar. Bisarrt, på något sätt.

Samma morgon, lite senare, med en skvätt bjudkaffe innanför västen, armbågar jag mig fram till Se Människan-scenen. Claes Andersson, 78, med ett digert cv på sitt samvete, promotar sin nya diktsamling Att leva, att åldras. Naket och utlämnande beskriver han sorgen och glädjen i att åldras. Under de 20 minuter som samtalet pågår berättar han om försoningens process med sin döde far, dessutom om tillvarons ambivalens: ”Ingenting är enbart vackert, skönt, gott och ingenting är enbart ont, svart, mörkt – utan vi lever som sagt i någon slags brytningspunkt hela tiden och människan är dålig på att leva i ambivalens för långa tider.”

Och för att binda ihop det hela kommer jag att tänka på mannen som jag en sen septemberkväll, för ett år sedan, fann i en skogsdunge, liggande på rygg, vid liv skulle det visa sig, omtöcknad och blodig i pannan. Jag lyckades efter många om och men baxa upp honom, och får honom, efter ett bra tag, att orientera sig till tid och rum.

”Vad är det som får dig att bry dig om mig, du?”

”Medmänsklighet.”

Filmtips

Varmare än normalt

Experternas superprognos. Jo, tjena! En av anledningarna varför du skall ta kvällsblaskornas löp och innehåll med en nypa salt. Tidningen från den 24:e mars 2015.

Et öjeblick

Barca-Juve

Barcelona-Juventus. Efter alla svarta rubriker om fusk och korruption inom FIFA är det kul  med omväxling d v s i kväll är det dags för alla fotbollsnjutare att ta del av Champions League finalen som spelas på Olympiastadion i Berlin, en arena som har kapacitet för drygt 74 000. Det kommer att vara smockfullt och det är inte många timmar kvar innan matchen med stort M drar igång. Ostbågarna är redan framplockade.

Juventus visade i semifinalen att allt är möjligt. Vem hade trott på att La vecchia signora skulle besegra Real Madrid och avancera till final? Inte många! Juventus har dessutom vunnit den italienska ligan fyra år i rad. Laget är helladdat förstås och fullt av självförtroende. Suget efter att vinna CL är enormt. Det är bara ett hinder kvar: BARCELONA. Så. Frågar ni mig är svaret enkelt: Barcelonaspelarna kysser pokalen i kväll. 2-0. Enkelt.

Match i matchen: strulputten Tevez vs  eleganten Messi. På varsin planhalva. Argentinarna. Intressant. Vem är den nye Maradona? En fråga som har ältats i många herrans år. Om legendaren Maradona själv får svara på den delikata frågan är han inte sen. -"Tevez är en större idol för folket än både jag och Messi."

Så är det. Tevez kanske inte är Argentinas bästa spelare - men han är Argentinas mest älskade spelare. I sitt hemland är Tevez nästan lika känd som sångaren i cumbiabandet Piola Vago. (- Erik Niva, Utväg:fotboll)

Och för att ännu spinna vidare på TevezMessi-skillnaderna har journalisten Sonia Budassi, i boken Apache, förklarat:

"Känslan i Argentina är att Tevez har skapats i slummen, medan Messi är framställd i ett laboratorium i Barcelona."

Om jag skall se matchen? Nej! Eventuellt i efterhand.

Förmiddagsträning

Förmiddag. Finska hockeylandslaget tränar inför stängda dörrar/stängd dörr.

0-1

Som av en händelse, med tanke på det tidigare inlägget, korsades min väg till jobbet i morse av en soptunnerotande herreman.
"Hur många äkta färgfotostatkopior harru tjackat genom åren?"

Omtumlad, i den sömndrucknes tillstånd, bemötte jag hans glada tillrop.
-"Ja, du, ingen aning faktiskt."

Fann mig snabbt. Det blev min tur. Ställde honom mot väggen.

"Vet du hur många bondeprogram som visas i televisionsapparaten anno 2015, då?"

-"Fem!", sa han utan att blinka.

Däremellan hann vi även ventilera sådana ämnen som, slit- och slängsamhället, tiggeriet, flyktingkatastrofer i Medelhavet, att inte hitta det man söker.

Därefter skildes våra vägar åt. Vi har våra hjärntroll.

Finländska valet

Inget större drag  i Finland i går. Tvärtom. Endast 70,0 procent av de röstberättigade masade sig i väg till vallokalerna vilket är lågt även med nordiska mått mätt. Vad är anledningen till det ljumma deltagandet? I Sverige röstade t ex 85,5 procent av väljarna vid senaste val.

Värdekonservativa Centern är den stora vinnaren och dess partiledare Juha Sipilä, 54 inkommande lördag, den nya statsministern. Sipilä har gjort komertkarriär på den politiska scenen. För fyra år sedan valdes han in i riksdagen. Ett år senare blev han partiledare. Nu skall han bilda ny regering.

Allt tyder på att Sipilä kommer att bilda regering med Socialdemokraterna och Sannfinländarna, men inget är hugget i sten. Finns andra tänkbara regeringskonstellationer. Redan imorgon rivstartar regeringsförhandlingarna.

Populistiska Sannfinländarna blev för övrigt mandatmässigt näst största parti. Partiledaren Timo Soini är intresserad av en utrikesministerpost. Å andra sidan, dagstidningen  Helsingin Sanomat utesluter inte att nästa finansminister kan heta, just det, Soini! Hur ställer sig Sipilä till det?

Jag kommer givetvis att hålla ett extra spänt öga på Finland under de närmsta dagarna, veckorna.

Godis

Under påskhelgen flödar sockret så det står härliga till. Tvångsmässigt ätande. Dragéägg, skumgodis och chokladbitar.

Nu under helgen väntas svenskarna konsumera uppemot 530 ton, ja, ni läste rätt, till ett värde av 50 miljoner kronor och det mesta slevas upp från plockgodishyllorna. Fore! Var är Listerin-flaskan? Plack matt.

Och under tiden du sitter där och fyller gapet med allehanda sliskigheter levererar jag en alldeles egen musiklista, sånt jag har i flödet för tillfället, utan inbördes rangordning:

1. I'm Not the Same Without You - Donald Fagen
2. Can you stand the heat - Ana Popovic
3. It ain't right - Little Walter
4. Vintern blev för lång - Pernilla Andersson
5. He don't live here anymore - Robbie Robertson
6. Kegworth speaks - Phil Keaggy
7. Bluebird Wine - Emmylou Harris/Rodney Crowell
8. Mojo hand - Lightnin' Hopkins
9. Don't Let It Slip Away - Glenn Hughes
10. The train - Sharon Robinson
11. Open - Bruce Cockburn
12. Down to you - Bonnie Raitt
13. Så vem kommer här - Peter Hallström
14. Love me Don't Hate me - Susan Tedeschi
15. Bad situation - Richie Kotzen
16. I'll find my way - The Derek Trucks band
17. Njoka - Mokoomba
18. Cafe Cosmopolite - Imperiet
19. John Brown - Bob Dylan
20. Don't let go - Deep Purple

Påskförhör

 

Det var förhör efter påsklovet. Läraren frågade lille Sven vad som hände med Jesus under påsken.

 

-"Ingen aning. Jag var med mina föräldrar i fjällen då."

Samlad komplott

Skrivet i sten

Namnupprop 3

Maria Eklund. Roger Ballen. Anna Jansson. Brendan Dehan. Anna J Pärus. Chris Minh Doky. Greta Johansson. Uno Cygnaeus. Melanie Safka. Otto Freundlch. Willy Maria Lundberg. Valérie Donzelli. Karl Johan Juthborg. Giséle Casadesus. Oscar Tabarez. Annika Norlin. Chris Botti. Mary Ellen Mark. Kuno Skrifvars. Natascha Kampusch. Peter Moy. Margot Kässman. Ernest Sabato. Catharina Gothby. David Palmer. Terese Fredenwall. Bill Callahan. Melissa Horn. Matjaz Kek. Harriet Andersson. Rudolf Bing. Siri Husvedt. Martina Hoogland. Mathieu Valbena. Faten Hamana. Fela Kuti. Emmylou Harris. Eric Nissfolk. Anna Sundman. Kristofer Hviju. Molly Johnson. Arturo Toscanini. Elin Gradin. Per Kaufeldt. Waris Dirie. Narada Michael Walden. Isadora Wing. John Garrett. Erykah Badu och Malcolm Lawry.


Tidigare

Hur är det fnatt?

Jag har redan glömt mina nyårslöften. Ja, det blir väl så här med ålderns rätt. Jag tystnar och drar ett djupt andetag. Biter ihop käkarna.

-

Detta är inte Sverige. Jo, detta är Sverige. 2015 började lika fruktansvärt som 2014 slutade - med moskébränder. Eskilstuna. Eslöv. Och nu Uppsala. Rasistiska skadeglada kommentarer flödar på Facebooken. Hur är det fatt med vissa huvuden? Var finns hjärtat?

-

Gävlebocken klarade sig i alla fall. Pust. Nu skall den flyttas - till Zhuhai i Kina. Det puffar vi för. Ja, vi kan dra en lättnadens suck. Till och med plastgranen har fått fnatt - den barrar av lycka.

-

Osedda filmer som måste ses 2015: Au revoir, les enfants. Last days. A serious man. Turist. Testament of youth. Amores perros - älskande hundar. Still life. The portrait of a lady. Matteusevangeliet (Pasolini, 1964). ....och hur är det med En duva satt på en gren och funderade på tillvaron? Den har höjts till skyarna och den första svenska film som vunnit Guldlejonet i Venedig. Rosad och prisad.