Terrordåden

I efterdyningarna av allt det fruktansvärda som hänt, tänker främst på Barcelona och Åbo, så måste livet ändå fortgå hur smärtsamt det än är. Min förhoppning är att diskussionerna framöver inte blir hätska och polariserade men risken är överhängande. Dock, vi får inte låta oss provoceras att skapa motsättningar mellan olika nationaliteter.

Hassan Zubier, Märsta, som hamnade mitt i kaoset där på Salutorget i Åbo, och som stod upp mot gärningsmannen och själv blev knivskuren säger sittande i rullstol:

"Det här är en individ, det här är inte ett folkslag, det är inte ett land, det är inte en religion, utan det är en människa som gjort det här. Vår värld har blivit extremt mörk, extremt främlingsfientlig. Det här måste sluta. Vi är människor som måste bry oss om varann."

Furstarnas möte

Åbo. Turku. Vid västra åstranden. Furstarnas möte. När man ändå hade vägarna förbi kunde jag inte låta bli att göra en egen modernare installation av bronsstatyn, av den ryska konstnären Andrei Kovaltchuk, placerad strax utanför det s.k. landshövdingshuset, numera en del av stadsbiblioteket.

En anekdot från en buss

I lördags, på väg från Nådendal Spa, i bussen (nr 6) in till Åbo centrum, steg en något överförfriskad herreman på. Resans gång - ett skumpande utan dess like, mot destinationens slutmål. Chaffisens något aviga åksätt, han hade en viss förmåga att sitta och pumpa på gaspedalen samtidigt som han konverserade i mobilen, resulterade i att den helgtankade mannen,( på finska), högljutt kommenterade åkfärden.

-”Om du inte har bråttom kan vi faktiskt kliva av och ta följande buss. Eller är det något fel på fordonet?”

Chaffisen tittade reptilsnabbt i backspegeln, en känslan  av kränkning for givetvis över honom och spottet flög.

-”Mitä helvettiä sä meinaat? Mä ajan!” (”Vad i helvetet menar du? Jag kör!”)

 Allting lugnade ner sig kort därefter. Och vi kunde stiga av välbehållna på Salutorget.

Taru med knyck

Nu blir det hoj och bana. Vi spinner helt enkelt vidare i ett rasande tempo och här har vi Taru Rinne, född 1968 i Åbo, som är en före detta roadracingförare.

Jämlikt skall det vara, det fina i hela roadracingsången är att män och kvinnor kör i samma klass och hon var den första kvinnan att ta poäng i världsmästerskapen. Hon började annars i karting, tävlade framgångsrikt mot framtida formel 1-förare såsom Häkkinen och Salo.

Taru blev finsk mästare (1979) i 85cc-klassen före Häkkinen! Där fick han så han teg! Taru gjorde VM-debut 1987 på Anderstorp. Australiens GP blev hennes sista VM-tävling i karriären och året 1990, skador gjorde att hon inte kunde fortsätta.

Tiina

Nu blir det basket för omväxlings skull, friidrotten har ju regerat en tid här på FINNS. Tjejen till höger heter Tiina Sten som i dagarna skrivit (1 år) på för ligalaget Gran Canaria i vilket även Reeta Piipari spelar. 23-åriga cenetrn Tiina avslutade i våras en fyra år lång studietid i St John's (USA), hon kombinerade studierna med basketlir i högskolan . Hon försökte sig också spela till sig en plats i WNBA-laget Los Angeles Sparks men det gick om intet. Hon är uppvuxen i Åbo och på meritlistan finns 37 dam- och 83 juniorlandskamper. Spel i högsta ligan i Spanien blir tuff naturligtvis men samtidigt en riktig utmaning där hon får visa upp sig och vad hon kan. Målet är att inom snar framtid återvända till spelet "over there"!