När vi var bäst

En underhållande bok om den svenska dynastin som har gjort störst avtryck i världens idrottshistoria. Sveriges tre världsettor i tennis i samma bok. När vi var bäst förklarar hur lilla Sverige blev Landet Tennis.  Sträckläste. Rekommenderas.

Tennis

Tennis - singel

16 gubbs. Lätt att känna igen alla, eller hur? Edberg, Wilander, Carlsson & Co. 1987. Det var då det, när Sverige var en ledande nation inom världstennisen.

Dagens söndag

Allt var inte bättre förr men Vem vet mest.

Dagens läsning: Nybyggarna/Sista brevet till Sverige. Jag fortsätter där jag slutade. Stor berättarkonst. Moberg äger.

Dagens musik: Manu Katché. Unstatic. Jag kan inte få nog!

Dagens godis: Pfefferminzlakritz

Dagens Namn och Nytt:

Diplomati är konsten att be någon fara åt helvete på ett sådant sätt att han ser fram emot resan.
- Claes GW Lindholm, Stockholm

Dagens tennis:

Domarstol och musikdokumentär

Asfaltplan nära dig. Långtifrån de stora arenorna och ATP-touren. Tennisplanen där på Tellusgatan har funnits så länge jag kan minnas. Nu har den förärats med en domarstol. Ett hemmabygge. Pallkonstruktion som ni ser. Uppfyller kanske inte de bästa kraven och ramar med domarkulor saknas. Hur som helst, en underbar grej.

 

Äntligen blev det av. Sent igår kväll. Vi såg Eight Days A Week i hemmamiljö. 1900-talets stora musikfenomen "The Beatles". DVD.  Handlar om de banbrytande världsturnéerna, om kemin dem emellan. Trycket som kommer med en sån oerhörd berömmelse.  Kaoset som inträffar 1966 som ledde till beslutet att sluta turnera. Mycket av innehållet är förvisso gammal skåpmat men bra med en uppdatering! Yes.

Skör tråd

Måndag igen. Knappt man tror det är sant men det är måndag - tro det eller ej. Febril verksamhet utomhus med grusborttagning på tapeten. Helgen har innehållit tragik på många håll och kanter. Många har nåtts av stor sorg. Gränsen mellan liv och död är så hårfin att det i många fall är omöjligt att se att slutet lurar bakom hörnet.

* *

Inom sportens värld nås jag av en glädjande nyhet när jag läser tidningsspalterna. Tänker främst på tennis där dubbelspecialisten Henri Kontinen som första finländare ligger etta på ATP:s världsranking. En otrolig bragd av det finska tennisesset.

Finländsk historia i Melbourne

Gott folk! Det är med tårögd glädje jag förkunnar att det i går skrevs historia i Australian Open.  Henri Kontinen - i par med australiensaren Peers - blev den första finländaren att vinka in en Grand Slam-titel i dubbel. Jo. Henri vann också mixed i Wimbledon 2016 tillsammans med brittiskan Watson men victorian i går smäller större om ni frågar undertecknad. Såg hela matchen och det hör inte till vardagsmat för min del. Och det är inte varje dag numer jag har anledning att gotta mig åt finländska framgångar.

 

Herrdubbelfinalen avgjordes i bästa av tre och Kontinen/Peers övertygade med att vinna i två raka mot USA:s Bob och Mike Bryan med siffrorna 7-5, 7-5. Bröderna Bryan är de mest framgångsrika dubbelspelarna genom tiderna. En knall med andra ord. En smällkaramell vill jag påstå. Knappt jag kan tro det är sant. Hoppas vinnaren Kontinen, 26, gör det!

 

I skrivande stund gör giganterna Federer och Nadal upp om herrsingeltiteln. Den tidigare vann första set med 6-4. Serena vann för övrigt damfinalen mot sin äldre syster Venus. Därmed tog hon sin 23:e titel. Bara australiskan Margareta Court är värre med sina 24.

 

Over and out.

En topp trea

Summerar helgens sporthändelser och listar en topp trea:

1. Wilma Murto, 17, stod för ett högst sensationellt stavrekord i tyska Zweibrücken i dag. 4.71. Nytt världsrekord för damer under 20 år och finskt rekord förstås. Murto är delad världstvåa i år tillsammans med fem andra stavhopperskor. Endast amerikanskan Jennifer Suhr är före. Murto - lägg namnet på minnet.

2. Jätteskrällen. Vem hade trott det? Tyskan Kerber, 28, vann över självaste Serena Williams i gårdagens final av Australian Open. Kerber agerade oftast levande vägg, returerna effektiva och dessutom hög procent på förstaserven. Angelique Kerber hade, det får vi inte glömma, i sin första match i årets första Grand Slam-turnering en matchboll emot sig och nära att åka ut. I och med segern rusar tyskan fram till andraplatsen på världsrankingen. Såg finalen från första till sista boll. Hör inte till vanligheterna att jag spenderar min tid på att glo på tennis.

3. Tyskland vann för några timmar sedan EM-finalen i handboll med förkrossande överlägsenhet. Ingen välspelad final, långt ifrån. Den tyska Berlinmuren hård som granit och spanjorerna såg mer eller mindre uppgivna ut när de stångade sig blodiga mot det ibland brutala, stundtals barnförbjudna, tyska försvaret. Och så hade ju Tyskland ett monster i buren - Wolff. Över femtio i räddningsprocent. Tungt. Nej, ingen hade räknat med att ett skadedrabbat Tyskland inför turneringen.

Hänt Extra

Jag har ju inte koll på allt som händer inom sportens värld men jag vill lyfta fram en prestation som är lite utöver det vanliga. Från ett till synes hopplöst 0-2 underläge, lyckas italienaren, den 32- rankade Fabio Fognini (bilden), till slut vända och vinna över självaste Nadal i tredje omgången på klassiska Arthur Ashe Stadium. Hade förmånen att åse, på Eurosport, hela det femte och avgörande setet. Vilket spel, våldsamma slagväxlingar med tekniska färdigheter ur den högre skolan. Imponerande.Tennis när den är som bäst. Mera sådant. Ja,vem hade trott på den utgången? Fognini såg närmast chockad ut efteråt. Och jag säger som tennisoraklet Hellberg: 3-6,4-6,6-4,6-3 och 6-4.

Och för att ytterligare understryka italienarens insats: 1) 11 år sedan sist vi hade en italienare (Robredo?) i fjärde omgången i den amerikanska Grand Slam-turneringen. 2) Aldrig tidigare har Rafael Nadal tappat en Grand Slam-match efter att ha tagit de två första seten. Statistik är till för att brytas.

- - -

EM-kval. Fotboll. Igår. Ryssland-Sverige. Vilket sömnpiller. Många drömde sig tillbaka till den där oförglömliga midsommarnatten för 21 år sedan när Dahlin, Brolin, Andersson och Ingesson skämde bort oss med blixtrande underhållning.

Spanien-Slovakien. Kvalitetshöjning med flera snäpp. Spaniens första halvlek imponerar storligen. Kattens lek med stackars råtta. Andra halvlek en promenad i parken. Spanien blir något att bita i för den andra länderna i EM-slutspelet 2016. 

Finland vann tydligen över Grekland borta i fredags. Det börjar sjunka in nu, sakta men säkert.

Björn Hellberg

Göteborg. Drönar på ett hotellrum. Reflekterar och försöker smälta första dagen på Bok- och biblioteksmässan som firar 30-årsjubileum.  En tillställning som är lika spretig som livet i sig självt. Montrar, trängsel, kaffedoft och kloka och mindre kloka ord - en salig blandning.  Mässan bjuder på ett minst sagt digert program. Det är som en abnorm uppdukning, en gigantisk buffé där allt bara sväller över. Dock, det gäller att försöka finna lugnet. Man hinner inte doppa tassarna i varenda smårätt och tur är väl det.

Äntligen! På förmiddagen hade jag möjligheten att snacka en stund med tennisoraklet och deckarförfattaren mm Björn Hellberg .En mycket charmig och jordnära människa. Hellberg radade upp tennissiffror så det stod härliga till och det framkom även i vårt samtal att han har en viss faiblesse för boboll. Nämnde bl a  för honom att jag en gång i tiden mötte Olli Rahnasto i Seinäjoki, 1978 om jag inte missminner mig, och torskade med 0-6 och 3-6. Hellberg tog emot serven av mig och svarade:

-"Då är du i gott sällskap må jag säga. Rahnasto hade ju en synnerligen framgångsrik tävling i Stockholm open 1982 där han nådde kvartsfinal. I den turneringen tvålade han till många storfräsatre."

Skakade därefter tass med honom och önskade honom lycka till i sina förehavanden. Så är det.

Mr Tennis

Jag fortsätter historieberättandet/nostalgitrippen. Denna onsdag landar vi Närpes. Och det är ingen dålig gissning att inlägget ikväll handlar om tennis. Förordet till jubileumsskriften är skrivet av Bo-Eric Sirén förstås, eldsjälen och en tennisentusiast av guds nåde. Han kan med fog kallas Mr Tennis i Närpesbygden. Bo-Eric blev som sjuttonåring intresserad av tennis när han såg sporten på TV under sin vistelse i England. En aha-upplevelse som han inte kunde släppa.

Förutom att han, Bosse kort och gott, fungerat som tennisföreningen Träffs första ordförande har han också dragit ett stort lass när det gäller träning och instruktion.

"Titta på träffen", hördes det eka där på kolstybben vid Centralidrottsplan. Många Närpesbor har smittats av hans engagemang, liten som stor.

"Nästa boll, kom igen, rör på fötterna, koncentration, möt bollen".

Och så vitt jag vet svingar han racketen fortfarande. Han är oförtröttlig. Själv har jag inte träffat Bosse på flera år. Har för mig att det var för drygt trettio år sedan, i min vilda ungdom, när han var vd för KG-Line. Jag är inte hundra, jag kan inte komma ihåg allt här i världen. Dock, ett stort tack till honom för en bra träningsperiod som pågick i ungefär tre år där i mitten av sjuttiotalet eller lite senare.

Till jubileumstidskriften har jag anledning att återkomma, om ni inte har den redan?! Finns några smaskiga bilder inuti tidsskriften. Jag lovar men ni får ge er till tåls i vanlig ordning.

Oraklet

Det sägs ju att om tennissporten inte funnits hade Björn Hellberg uppfunnit den. Hellberg har skrivit drygt tjugotalet tennisböcker och som vi alla vet har han även slagit in sig på deckarmarknaden. Berättas också att han under Australien-turneringen 1985 levererade stoff till nio tidningar dagligen i tre veckor. Bara en sån sak. Hellberg andas tennis dygnet runt. Det som Hellberg inte vet om tennis är inte heller värt att veta.

Hellberg lärde sig allt om tennis genom att ta en båt till Australien. Han var då i unga år och Australien ägde världens bästa spelare. Laver. Roche. Emerson. Rosewall. Fraser. Stolle etc. Björn stannade där i ungefär två år och fick god kontakt med dem alla.

Nåväl. Sportkommentatorn och journalisten Bengt Grive (1921-2003) skriver i sin bok "Glitter och stänk" om när han besökte Hellbergs hem i Laholm. Supén var serverad och runt middagsbordet satt förutom Grive själv, Björn och dennes fru Inger. Bland många samtalsämnen flöt ett in från Barcelona som berättade att Mats Wilander finalbesegrat Guillermo Vilas i Grand Prix-turneringen därstädes. Från barnkammaren ljöd strax den kvällströtte treårige sonen Dags späda stämma:
-Var det på grus?

Tinad torsk och andra kallingar

Det var i början av tredje och avgörande set - när fransmannen bröt till 3-1 - som jag lomade iväg till frysen för att plocka ut torsken till middagen.

◙ ◙ ◙

När flygbolaget strulat bort ditt bagage eller om du bara struntar i att packa ner en massa kläder är en minibar med t-tröjor och underkläder inte helt fel. Svenska Bread & Boxers har lanserat konceptet som nu finns på ett tiotal hotell runt om i landet.

◙ ◙

Citatet:
"Det här är värsta förlusten som jag har varit med om. Jag tror inte att jag någonsin har förlorat en match med 1-6. Inte ens som spelare" (Sir Alex efter brakförlusten mot ärekerivalen City)

Sympatier

Hektisk sportsöndag. Hinner inte med alla sändningar och tur är väl det. En sväng ut för några friska andetag i det härliga höstvädret är ett måste innan jag bänkar mig för sittning.
Kl 15 däremot är fokuseringen total. Tennisfinal. Jarkkis möter fransmannen Gaël Monfils. Finnen är för tredje gången i ATP-final just här i Stockholm. Nieminen från Masku har sedan tidgare en ATP-titel i handbagaget, från 2006 i Auckland (hard court), New Zealand. Med andra ord, det är högtid att masa sig upp på segerpallen nu. Samtidgt är jag lite bekymrad över finnens nerver i avgörande lägen. Jag har för mig att Nieminen, trots ett enormt publikstöd i Kungliga hallen 2001, och 3-0 ledning i avgörande set inte orkade stå emot det holländska fyrverkeriet i form av Sjeng Schalken som gick från 0-3 till 6-3 i skiljeset. Usch! Finaler har inte varit finnens grej. Vi med finska sympatier hoppas på ett trendbrott idag. Ko, Jarkko. Ko.
Samma klocklslag startar lokal kraftmätning i Manchester. Blått mot rött. Lillebror mot storebror.

"Traditionellt brukar man säga att det var utbölingar och katoliker från Irland som höll på Manchester United och protestanterna höll på Manchester City. Så är det självklart inte längre. Ska man försöka sig på att hitta någon geografisk tillhörighet så kanske Unitedfansen kommer från de västra delarna av Manchester, kring hemmaarenan Old Trafford, och att Cityfansen kommer från centrala Manchester och de östra delarna."
(Stuart Brennan, fotbollsreporter på Manchester Evening Post)

Bråcklöpet

Det är en ond värld vi lever i, sa alltid min underbara farmor i Pargas. Och visst är det allt så. Anno 2011. Inbördeskrig i Libyen. Sudans miljöproblem med otillräcklig tillgång på färskvatten. Risk för härdsmälta i Japan. Jordbävningar. Tsunami och översvämningar i Thailand etc. Tillhör du de bibeltrogna skulle du säga att vi lever i den yttersta tiden.


Samtidigt kan jag inte släppa den där löpsedeln om att tenniskungen Björn Borg opererats för ljumskbråck.


-"Jag måste vila och ta det extremt lugnt!" berättar Björn för Expressen. Borg räknar med att vara tillbaka i fullgott slag i början av maj. Krya på dig.

Bolltrollaren

Jag fortsätter på ämnet tennis. Plockar fram en favorit ur mappen. Här har ni Mikael Pernfors som slog igenom relativt sent som tennisspelare. Rankad tia som bäst och året 1986. Spektakulär, bjöd publiken på det där lilla extra. Bolltrollaren som bar hatt på banan och som i intervjuer utan omsvep erkänt att han spelat bakis. Malmökillen som gick ut för att ha roligt. -"Bollen är ju en leksak!" har han sagt vid flertalet tillfällen.

Här ser ni honom ligga som en värja i luften. Bilden är, om jag inte är helt fel ute på banan, från en Davis Cup match mot Pat Cash.

Ingen hare ikväll

Matchboll i tredje set. Massivt publikstöd. Jarkko borta men ändå hemma på sin favoritbana. Allt var upplagt för finalfest men på något besynnerligt sätt lyckades tysken Mayer krångla sig ur finnens järngrepp. Ajaj. Så nära men nära skjuter ingen hare. Nieminen blev lite för passiv där på de avgörande bollarna vilket kostade honom semisegern. Florian Mayer spelar en avig tennis med många hemmasnickrade slag. Hans tvåhandsfattning där på backhandvolley är ju helt suverän, för att inte tala om hans smekande grundslag. Näe, rättvis tysk seger idag och imorgon söndag väntar populäre Federer på andra sidan.

Nu väntar smaskig jordnötskyckling med kokosris. Sedan skall jag och frugan gosa lite.

Schiavann

Skrällen. Jätteskrällen. Ett par dagar sedan nu. Sensationell damseger i fransk öppna. Lika väntat par i herrarnas på något set, lika oväntat var finalparet på damernas dito. Två anonyma spelare möttes och italienskan Schiavone drog det längsta strået i två raka mot Stosur, Australien.

29-åriga Francesca blev därmed Italiens första kvinnliga Grand Slam-segrare genom tiderna. Hur grymt som helst. Välkommet med två nya tillskott i damtennistoppen. Segrarinnan Francesca klättrar givetvis på världsrankingen; 6:a.

Känns genast bättre. Nätet är vittjat, färre bollar i luften. Högtid rulla tummarna eller kanske gnugga geniknölarna. Samtidigt? Omöjligt! Inte med min simultanförmåga

◙ ◙

Imorgon dyker eventuellt en smugglarkung upp. Med bollar och sprit i bagaget.

◙

Jag har torskat på Maceo Parker, synonymt med funky music.

En finne i luckan

Jag sticker emellan med tennis så här i lucköppningens tid. Den finske tennistalangen Henri "Henkka" Kontinen, 19, har i år klättrat med raketfart på världsrankingen. I slutet av juni låg han på plats 1299! Tack vare fina matcher nu på sistone, med bland annat seger över Nieminen i Tali Helsingfors, klättrar han ytterligare 86 steg och är i dagsläget parkerad på 288:e plats på ATP-listan! Full karriär uppåt, alltså. Finlandsettan Nieminen ryms för närvarande inte bland de 100 främsta. Kontinens intåg i världstennisen sporrar säkerligen Nieminen till uppryckning. När jag så att säga tråcklar ihop denna första julöppning 2009 kan jag konstatera att Finland har fått fram ett slagfärdigt radarpar!

Tennisnostalgi