Dagarna efter

1951 vann Alf Sjöberg förstapriset för "Fröken Julie" i Cannes - alltså för 66 år sedan. Och igår vann äntligen en svensk igen! Högtid med andra ord. Regissör Ruben Östlund tog alltså hem det kanske mest åtråvärda filmpriset, Guldpalmen i Cannes, för sin "The Square". Kul för svensk filmkonst och för honom personligen förstås. Grattis, säger vi från redaktionen.

Helgen har bjudit på strålande högsommarvärme. Uppåt en 30 grader på sina håll. Solbrillor på, ja, för att inte sabba jackena. Värmen kommer alltid överraskande, precis som den första snön. Vi tycks aldrig vara förberedda. "Det är ejenkligen typ sommar nu" säger vi och läskar oss med något i glaset för att i nästa sekund, ba', "men snart kommer regnet så det är bäst att njuta nu medans vi kan."

 

Hade bestämt mig för att inte kolla på FA-cupfinalen i lördags mellan Chelsea och Arsenal men likväl satt jag där laddad till tänderna framför rutan. Och vilken match det blev sedan. The Gunners avslutade sin "miserabla" säsong med fin skalp och trofé. Londonlaget visade redan från början rätt attityd och tog tag i taktpinnen och även om 1-0 målet är omdiskuterat vann laget välförtjänt. Tysken Mertesacker! Hysénklass på den grabben. Och tack vare titeln i lördags blir fransosen Wenger kvar i London minst tio år till men knappast tysken.

 

På bilden ovan har ni Peter Storey (född 7 september 1945) -  "a little bit of character" om man säger. Började som högerback men flyttades senare upp på mittfältet där han huserade med sina hårda spelstil. Storey var Arsenal trogen i princip hela sin spelarkarriär och vann bland annat Mässcupen 1970 samt dubbeln året där på.

 

Efter att ha lagt dubbarna i kylen försökte han sig på att driva bordell och pysslade lite med svarta pengar samt lite annat smått och brott. Skakade galler i ett par år. Så kan det gå när inte haspen är på.

 

Och som fefferoni på den berömda kebabtallriken: Finlands volleybollherrar klara för VM2018 i Italien och Bulgarien. Platsen säkrades efter en klockren kvalturnering. För tre år sedan gjorde Finland comeback i VM-sammanhang efter en paus på 32 år. Då slutade blåvita laget på en nionde plats. Nästa år hoppas vi på mer. Jag älskar inte volleyboll mer än livet men snudd på. Dags att boka biljett.

Torsk och volymer

Det är lätt att hålla sig för skratt om man är ett Arsenal-fan. Men, det är inte jag, är någonting annat. Alla kan inte vara glada och alla kan inte vara ledsna. Nåväl, gårdagens torsk mot rivalen Chelsea är en förnedrande historia som kommer att sitta i länge. Förlusten innebär också att ligasegern 2013/2014 seglade all världens väg för Wengers manskap. Blir inte lätt att resa sig från en sådan smärtsam liktornsbehandling. Dessutom har laget en radda klasspelare på skadelistan vilket inte gör saken bättre. När skall svensken slussas in i laget?

Arsenal har för övrigt misslyckats å det grövsta gentemot de värsta konkurrenterna, i alla fall när det gäller bortafacit. Eller vad sägs om, i tur och ordning: 3-6 mot Manchester City, 1-5 mot Liverpool och så gårdagens mardröm.

Sannerligen, samtidigt som solen tränger in genom det vidöppna förstret, säger jag eder. I dagsläget skulle Arsenal behöva en spelare som bryter mönstret. En lirare som kan och vill göra det där lilla extra. Strunta i de, oftast, förhatliga taktiska dispositionerna och improvisera. Bära eller brista. Satsa, inte krypa undan.

Ni har säkert listat ut vem spelaren är på bilden! Ett tag sedan. Nostalgifönster. Gardiner som fladdrar. Blickar bakåt i sann Tipsextra-anda. Och minnesbilder som aldrig kan släppa. Det är när Charlie George ligger raklång på gräsmattan och just avgjort FA-cupfinalen 1971 (för övrigt vann Arsenal dubbeln det året) mot Liverpool.

Charlie, bohemen, växte upp alldeles i närheten av Highbury. Om jag inte är fel ute med pendeln har jag för mig att han fick sparken från klubben 1975. Hans frispråkighet drog inte ner applådåskor för jämnan. Icke. Charlie George - en kultspelare i Arsenals regi. 49 mål på 179 matcher. Hyggligt.

◙

 

Tre muggar med svart kaffe. Och i en andra andning kan jag inte frångå Kristian Lundbergs "Det här är inte mitt land". En angelägen bok som vill förändra och som säger, talar om, att det räcker nu. Och att vi uppfinner en ny värld genom språket, inte genom handling. Och bokens författare vet vad han talar om. Han är oroad, minst sagt, över ett samhälle som vänt de svagaste ryggen. LÄS!

 

Nedan följer ett litet utdrag från hans alster:

 

"Det blir enklare att utföra omänskliga handlingar om man slipper tänka på vad det är som sker. Detta är det enklaste och mest effektiva sättet att förändra verkligheten, att låta språket skifta i betydelse. Anhöriga eller volymer? Vilken grupp är enklast att föra bort? Om vi sedan lägger till variabeln kostnad så blir ekvationen plötsligt rimlig och enkel. Vi väljer bort det som tär. Det är inte människor i nöd som vi förvägrar plats och skydd. Det är volymer. Volymer som tär."

Arsènenal and a nail

Arsenalfansen har det inte lätt just nu. Tålamodet börjar tryta. När skall vinden vända? Fotbollen är en färskvara. Hur länge kan Wenger sitta kvar? Udinese på onsdag och nästa helg väntar ett knivskarpt ManU. Nej. Arsènenal sWenger inte just nu.

◙ ♪

Joggingpass med musik i öronen.

◙

"Det lätta steget kan bara den få som har ett klart och entydigt mål"
(Risto Ulmala)

◙

På bilden har ni en nagel. Tånagel, tror jag. Upphittades på kirurgigatan, Huddinge Sjukhus.
Återfås mot beskrivning.

Magnifik kväll

Fantastisk match på det hela taget igår mellan Arsenal och Barcelona om någon undrar. Propagandafotbollen rakt igenom. Vilket tempo. Snabbt, rappt och tätt. En match som jag rankar väldigt högt. 90 minuter av förtrollning. I åttondelsfinalen 1:2 - ÅTTONDELSFINALEN! I ärlighetens namn borde Barca ha punkterat drabbningen redan i första halvlek men oturen grinade dem i ansiktet. Messi hade ju några riktigt fina lägen men han fick inte ordning på trumpinnarna. Att hemmalaget går till pausvilan med bara 0-1 i baken är ett smärre under.
I andra kommer Arsenal ut som ett pånyttfött lag och vänder tillställningen på näst intill ett bragdmässigt sätt. Persie 1-1 och Arshavin bredsidar in segermålet till hemmafansen vilda förtjusning. Segermålet är en delikatess; Nasri frispelas offensivt och väntar in den ryske tsaren och släpper bollen med fräck passning inåt, Persie också delaktig i 2-1 eftersom han drar med sig ett par Barcaförsvarare och därmed friställer Arshavin. En Arshavin som i slutet var nära att också bli syndabock eftersom han missar en nick hemåt.
Jag längtar redan till returen 8 mars.

Gunners vs Barca

(Lindström, Kebab)

Kvällen bjuder på påskkaramell av bästa märke. Avspark 20:45. Viasat. Påskgodis. En riktig festmåltid för oss fotbollsälskare. Kvartsfinal 1:2 i London, elektrifierat Emirates. Lär bli full sula direkt från start. Pang på rödbetan. Målfyrverkeri.

Skadebekymmer oroar Londonlaget och FC Barcelona får klara sig utan Iniesta. Kvittar. Bänkarna glödheta. Henry lär få stående ovationer inför sin gamla hemmapublik. Var så säkra. Arshavin mot Messi. Cirkusakrobatik på högsta nivå!

Kan ej hålla mig; jag gluttar lite försiktigt in i ägget och ser klart och tydligt att Barcelona vinner stjärnsmällen med 3-2. Mumma eller memma men jag håller mig hemma. Totalfokus.

Roothen till silvret

Knallen i OS-hockeyn 2006! Damkronorna besegrade USA i semin efter en veritabel holmgång, straffrysare, en match som hade allt. Spänningen var olidlig. Damkronorna gjorde det som bara Kanada lyckats med tidigare; besegra USA. Expertkommenator Wikegård skrek i falsett och var såå glaad! Matchvinnaren den gången ser du här på bilden; 29-åriga Maria Rooth. Hon gjorde båda de svenska spelmålen och dessutom det avgörande målet i straffslagsavgörandet. Det var förstås en rörd hjälte efter mirakelmatchen. -"Alla i laget spelade med hjärtat och det är helt underbart!" I finalen stötte dock svenskorna på patrull efter 1-4 i häcken mot Kanada med Wickenheiser i spetsen.

◙ ◙

 

- Vilken kanonmatch Arsenal gör mot Fenerbache i Istanbul. I och för sig lämnar Fenerbaches försvarspel mycket i övrigt att önska men Londonlaget uppvisade hur som helst ett snabbt passningsspel och en respektlöshet som bådar gott inför framtiden. Wenger har verkligen lyckats med mixen av lirare, unga sådana. Ramsey till exempel är bara 17 bast, Walcott har jag presenterat här tidigare. Över tre år sedan förresten Fenerbache förlorade på hemmaplan i en match av denna karaktär!
Det ser mörkt ut för tränaren Aragones. I övrigt en mycket målrik gårdagskväll ute runtom i Europa! Mera mål!!

Irländaren Brady

När jag som 10-11 åring mot mina föräldrars vilja hängav mig åt den profana världen i form av "Tipslördag" fastnade jag framför allt för Irländaren Liam Brady i "The Gunners". En otroligt sevärd och kreativ mittfältare med känslig vänsterfot.

Liam skämde bort oss med dribblingar ur den högre skolan och geniala passningar som medspelarna inte alltid hann uppfatta. Bradys hjärna hade bredbandsuppkoppling redan då, medspelarna långsamma modem. 1980 värvades han till "Forza Juve" och blev även där publikens kelgris nummer 1.

Liam avslutade sin bländande karriär med når'a år i West Ham United (1987-1990).

Theo Målskott

"Vi är världsmästare igen!". I alla fall med europeiska mått mätt. Hela England jublar. Theo Walcott, 19, blev stor matchhjälte när England slog Kroatien med 4-1 på bortaplan i onsdags, Kroatien är svårslagna på sin hemmaarena. Walcotts hattrick var det första för England i tävlingssammanhang sedan 2001, då Michael Owen gjorde tre mål borta mot Tyskland. Den gången hette Englands förbundskapten Sven-Göran Eriksson. Sir "Svennis" chockade ju som bekant hela fotbollsvärlden när han plockade med Theo i VM-truppen 2006, Walcott fick dock inte spela en minut i Tyskland.

Theo Walcott lever mycket på sin snabbhet, han dyrkar upp vilket köttförsvar som helst. Här har England ett riktigt sparkapital med tanke på framtiden. Han är fortfarande inte ordinarie i Arsenal men får spela mer och mer, ett bevis på hans storhet är att han övertagit Henrys gamla nummer 14 inför denna säsong!