Lite ett av varje

Välbehövlig paus. Jag fuktar strupen. Torkar av glasögonen på tröjkanten. Lunchsalladen kommer väl till pass, stabiliserar blodsockret. Rynkar pannan, ögonbrynen kolliderar med varandra. Märkligt, kan tyckas, men så är det.

Tidigt i morse, i tvättstugan. Finns helvetet på riktigt? Sitter där. Torktumlarna går på högvarv. Gnuggar de glesa öarna av hår vid tinningarna. Haha. Plötsligt kommer en liten unge gående på händerna. "Sluta nu, det här är sista gången jag säger till", vrålar mamman. Tjut, bråk och tandagnisslan. Jag försöker koncentrera mig på boken men det är fullständigt lönlöst. Lägger den åt sidan. I andra änden står en skallig man och gymnastiserar till toner av högljudd musik. En tredje glor frenetiskt in i tvättmaskinen. Jag tänker inne i mitt morgontrötta huvud, "måste vara ett bra program!". Men, jag klarar mig. Föreställningen är över, det kunde ha varit värre. Packar snabbt ihop, står utanför, i det krispiga höstvädret, med sjukligt blossande röda kinder. Allting går fort nu, snart ryker glöggen på spisen men inte idag, än.

Och inom kort startar andra säsongen av Modus, första hade tittarsiffror på över miljonen. Som vi längtat. Här en liten försmak av det som komma skall:

-"Den amerikanske presidenten är försvunnen från Skeppsholmen!"
-"Jaha, vad gör vi nu då?"

Matcherna i Championship avlöser varann i jämn takt. Ikväll möter Leeds Derby. Vågar man hoppas på tre efterlängtade pinnar?

Hittade denna bild i mobilen. Från Göteborg i år, under mitt besök på Bokmässan. Styr och ställ, så göteborgskt på något vis.

På bästa sändningstid. Kampen går vidare. Här trakterar en kock en gris så fin.

Blandaren

När jag skriver detta har jag The Magnettes "Pajala State Of Mind" i öronen. Stämningsfyllt. Och vem vet, om några dagar äter vi kanske pitepalt på någon sylta uppe i norr. Himmel och pannkaka, ingen omöjlighet att vi åker på varsin Epa-traktor genom obygden, utan slips undan knott. Det vet man aldrig!

Igår kväll. Kvällsstillhet. Oändligt vacker kväll. Juli. Semestermånad. Annat var det tidigare på dagen. I trängseln. På bussen över Västerbron. Främmande ansikten fastklistrade på fönsterrutor. Existenser i olika ärenden. Barnskrik. Härjad förälder. Slutligen, i Vasaparken, hamnar vi på ett överfullt fik. Har gjort resan många gånger. Sedan skall det dröja, klockan hinner bli ca 03.00 på morgonen innan jag faktiskt kommer fram till själva sömnbiten.

I tvättstugan. Handdukar enbart. Kan det där, har gjort det förr. 60 grader. Fixar sånt galant. Drar mig till minnes den där gången, för några år sedan, när jag stod där med ryggen på torkskåpen. Plötsligt, från ingenstans, dyker en drogad person upp i stugan och jag hamnar så att säga i en knivig situation.

"Va glor'u på? Du, jag hacka ner en snubbe en gång, i Jakan, utanför den där krogen va den nu heter. Ja' skaka galler sen. Nu blir'u  skraj, va?"

Drog sedan lika kvickt som han dök upp. Själv blev jag stående kvar, på darrande ben och svettpärlor i pannan. Tänkte, "bäst att inte sticka upp för då kan någon sticka ner en."

Kvällning. Vinterviken.