Finländskt rekord

Hydration break. Svalkar av mig med lite vatten i nån minut.. Ja, mitt i all fotbollsfeber smyger jag in med ett härligt och glädjande, kanske lite överraskande, finländskt rekord:

Santtu, alla dessa Santtusar, Heikkinen heter den nya rekordhållaren på 1 500 meter. Heikkinens 3.34.89 i Troyes i France igår innebär en förbättring av det tidigare rekordet (Joonas Rinne) med 31 hundradelar.
Fantastique!

Två rekord

1 500 meter. Pekka Vasalas legendariska tid 3.36.3 har stått sig som finländskt rekord sedan 1972 men nu är det historia. I Paavo Nurmi Games i Åbo här tidigare i veckan såg Joonas Rinne till att radera ut Vasalas tid. Rinnes löpning bet hela vägen in i mål och klockan stannade på 3.35,20. Sisu. Grattis! Det var på tiden minsann.

I samma spel förbättrade Ella Junnila sitt tidigare finska rekord i höjd med en centimeter, till 197. Ett monsterhopp, enligt henne själv. Drömgränsen 2 meter är inom räckhåll. För tre år sedan hoppade hon 196 (inomhus).

Två finländska rekord samma kväll. Inte vardagsmat. Mera Paavo Nurmi Games åt folket.

Kazankina

Rysk friidrott och särskilt medeldistanslöpning står inte högt i kurs efter alla dopingavslöjanden nyligen.

Osökt kommer jag in på Tatjana Kazankina - vi håller oss kvar vid OS 1976 -och hennes dubbla uppsättningar guld på 800 och 1500 meter.

Under slutet av 70-talet var hon ägarinna till världsrekorden på 800, 1500 och 3000 meter. Snuskigt bra.

Tatjana var även med i det första världsmästerskapet 1983 i Helsingfors där hon blev trea på 3000.

Nej, det nämnde jag inte, hon tog även guld på 1500 vid OS på hemmaplan. 1984 vägrade hon lämna ifrån sig urinprov och stängdes av i 18 månader. Snipp, snapp och snorum, då var sagan slut därum!

Två varv

På nittiotalet hade Sverige få friidrottsstjärnor. Läget är ju lite annat idag så att säga.

Hon på bilden heter Malin Ewerlöf-Krepp och har ett EM-silver från 1998 på 800 i Budapest som främsta merit. Malin innehar också svenska rekordet både på 800 och 1500 meter.

Malin gjorde förra året comeback som maratonlöperska och blev trea på SM, i New York blev hon bästa svenska. 2002 gav hon upp elitsatsningen efter envisa skador. Nu ser trebarnsmamman sig själv som elitmotionär och trivs med tillvaron. Kalas.

Decker

Medeldistanslöparen Mary Decker-Slaney hade sina mest framgångsrika år i början av 1980-talet, då hade hon världsrekord på bl a engelska milen och 5000 meter.

I de första världsmästerskapen för friidrott som arrangerades i Helsingfors 1983 vann hon dubbelt guld, på 1500 och 3000 meter.

Amerikanskan var skyhög favorit i OS 1984 men i finalen över 3000 kolliderade hon med barfotalöperskan Budd som efter loppet anklagades för att avsiktligt stört Decker. Det var tider, det!

Världsrekord

På sjuttiotalet var hon en av Finlands bästa medeldistansare. Redan som 16-åring 1970 sprang hon under 2.08. 1972 sprang hon nytt världsrekord för 18-åringar (1500m) och tiden 4.14.5 vilket också var finländskt rekord för seniorer, förstås! Nu kan jag inte hålla er på halster längre, hennes namn är Sinikka Kontu (född Tyynelä).

13 augusti 1977 på Helsingfors Olympiastadion sprang Sinikka nytt finländkst rekord på 800m, 2.03.48 och följande dag spurtade hon in på finfina finländska rekordtiden 4.06.01, för övrigt den enda gången hon kom under 4.10.

Karriären fick ett abrupt slut 1979 p g a fotskador, bara 25 år gammal.

Sinikka deltog i flera finnkamper förstås och vid ett tillfälle, på Stockholms stadion, var hon i klar ledning i 1500m:s loppet men stannade tiotalet meter före målgång(!) och blev passerade av alla medtävlerskor. Sinikka trodde att hon redan hade passerat mållinjen! Stackar'n.

Vasala

Det är snart 35 år sedan Pekka Vasala satte konkurrenterna på plats vid de Olympiska Spelen i Munchen 1972. Pekka vann 1500 m på tiden 3.36.3 före legendaren Kip Keino.

Inom loppet av en halv timme hade Finland inkasserat två guld tack vare Viréns triumf på 5000 m! Det var tider det för finländsk löpning.

Vasala sprang dessutom nytt Europeiskt rekord samma år, 0.2 sekunder från världsrekordet, på 800 m i samband med finnkampen, 1.44.5.

Pekka Vasala föddes 17 april 1948 i Helsingfors och hade Paavo Nurmi som sin ledstjärna. Hårt drabbad av skador bestämde Vasala sig för att sluta 1973 men omprövade sitt beslut och satsade inför EM i Rom 1974 där han belade en sjätte plats på 1500.