Favoritstrof ur Herta Müllers Hjärtdjur:
"Det snöade. Det som föll ned i våra ansikten var redan vatten när det kom ned på asfalten. Vi frös om fötterna. Kvällen tog med speglingarna i gatan med sig upp i träden. Mellan de nakna grenarna försökte lyktorna glida in i varandra"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar