Ser ut. Som jag gör. I ett fönster ut mot världen. Funderar. Verkar bli en fin dag, kanske en lunch i skugga men hur som helst. Det som skrämmer mig på riktig, det som får håret att resa sig i nacken är när vuxna människor sprider sitt hat mot ett barn som engagerar sig och vågar ta ställning. Då är det patetiskt. På riktigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar