Tjugo år sedan han var här. I Globen då också. Utsålt i torsdags, även 1992. Jag var där - den gången. Och jag läser Tidholms recension i DN: "Petty är en närmast grafisk uppenbarelse i sin blå kostym med smala ben och sin rågblonda page. Scenen är draperad med röda veckade tyger, som en stor varietéscen....ingen kan rimligen bli besviken på den här konserten".
Tidholm beskriver konserten i torsdags precis så som jag upplevde den 1992. Det är gediget hantverk. Vackert och direkt från hjärtat. Petty är inte de stora gesternas man. Han är inte heller förnyarnas artist. Behövs icke, Han kör på, outtröttlig. Och klarar sig alltid med hedern i behåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar