6 april 2011

200 för en buffa? Nej.

Kungliga Operans uppsättning av Donizettis buffaopera är en helt igenom lysande tillställning. Mästerligt hantverk av solisterna där framför allt Susanna Sterns Norina suger musten ur en. Sopranen Stern sjunger tonsäkert och med kraft som får taket att lyfta. Huden knottrar sig. Inflationsknotter! Jenny Lind-stipendiat som hon också är. Gyyben Don Pasquale görs med eftertryck av basen John Erik Eleby. För regin står Philip Zandén som kunde ha 1)varierat scenbilden lite grand. 2) snubben som satt på bänkraden bakom hade gärna fått lämna snarkandet hemma men det skall inte läggas på Zandéns konto. Typiskt svenskt att inte säga till. Nu blev det bara så där mysigt svenskt i stolsraderna runtomkring "den snarkande idioten". Generande.


200-lappen, ja. Riksbanken föreslår att Ingmar Bergman avbildas på den. Om Bergman hade levat idag skulle han säkert kommenterat förslaget med:

-"Bryyyt! Så jäävla roligt så det inte är sant. Det är fan på tiden!"

Inga kommentarer: