I femman - i lågstadiet på onsdagskvällarna - på Mosebacke Skolcentrum lyckades vår idrottsintresserade religionslärare Malte fixa till två timmars bollspel i gymnastiksalen. Huru som helst och till saken. Denna onsdag var som många andra. Klockan hade redan hunnit bli 17:55 och Bagis, Harri, Morris, Johan från åk 4 och jag bytte raskt om till jumppakläder. I salen väntade lärar'n i sina halvlånga brokiga shorts och några andra dönickar. Malte ville naturligtvis spela fotboll och vi delades snabbt in i två lag. Jag, Bagis, Harri och Morris hamnade alltid i samma. Flygande målvakt och allt det där som hör till. Svetten lackade och svordomarna härskade. En benknäckarfest som ekade ut på skolgården. I ledning 5-2 snuvade jag vårdslöst läderkulan av lärar'n vilket fick honom att totalt tappa konceptet. Maltes ansiktet förvandlades till det oigenkänneliga, munnen förvreds och kinderna ryckte okontrollerat. Utan förvarning lyfte han upp bollen, han var ju känd för sin korta stubin, och svingade iväg den med våldsam kraft riktning Morris mellangärde. Träffen tog mitt i prick. Morris tappade andan och vi andra tappade hakan. Nåväl, när den hektiska stämningen hade lagt sig beslöt Bagis, Harri, Morris och jag för att aldrig mer sätta våra fötter innanför gymnastiksalens dörrar. I alla fall inte på onsdagskvällarna.
* Bollspel i salen bygger nästan på en sann historia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar