"Det viktiga, serru, är inte att fylla livet med år, du måste fylla åren med liv, så ere bara." Mannen i trenchcoaten försvinner snabbt från min åsyn.
Bär på en obehagskänsla av att alla dras till mig. Känns som om jag har en inneboende magnet, ja, som om jag går omkring och bär på en neonskylt där det står: Snacka med mig bara. Kanske min uppsyn? Måhända glor jag på folk en tiondelssekund för länge.....
För en tid sedan, i Liljeholmen, kom en typ fram till mig och frågade, "vet du var man kan få tag i billigt röka?"
◙
Lyfter min blick och konstaterar att kvällens ord är affidativ. Wikipedia hjälper mig på traven.
En affidavit är en skriftlig utsaga i rättslig angelägenhet.[1][2] Den betraktas som ett vittnesmål och äger rum under ed, ofta inför notarius publicus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar