31 maj 2016

Every Kind Of People



Avslutar dagens bloggande  med musik i högsommarvärmen. Levererar således en snutt i all hast. En låt i original av Robert Palmer som han framförde första gången 1978, från albumet Double Fun, skriven av Andy Fraser. En cool låt som handlar om fred och multikultur.  Här i en version med Ana Popovic, den Tennessee-baserad gitarristen, född i Serbien. Som ni förstår, en favoritlåt. Passa på och njut.

Kassetter - retro

Hoppade över innebandyn i går kväll. Lower-body injury! Jag vill inte äventyra någonting och innebandyn där på Hägerstensåsen inbringar inte några större summor i prispengar heller, för den delen. Bättre stanna hemma och vila sig i form, slicka såren.


Hann också rota i en kartong nere i källaren och hittade en massa gamla kassetter. Formatet introducerades av nederländska teknikföretaget Philips 1963. Frågan som följer: Finns det fortfarande idioter som lyssnar på dessa band i dagsläget? Svaret på denna fråga: Jo, jag. Har ju en Walkman i min ägo och dessutom dammar jag av kassettbandspelaren med jämna mellanrum.


Nedan kommer  smakprov från ett källarhål:















Det kommer mera.

30 maj 2016

Ledigt!


Toan. Att se rött kan förvandlas till något enastående positivt. 

Partiledardebatt

I en krönika i Aftonbladet ifrågasattes om det nya MP-språkröret Isabella Lövin har en frilla eller om testarna i pannan är lösslitna från hennes klämma. Krönikör Kerstin Weigl  tyckte helt enkelt att språkröret såg sjaskig ut i en lättskrynklad kavaj. Statsministern har ju också fått utstå en hel del gliringar vad beträffar hans tandstatus. "Han har ju inte ens några piggar i käften, den där svetsar'n!", hörde jag någon gasta för inte så länge sedan.

Och så där kan det låta i vårt utseendefixerade samhälle. Vi bedöms efter vårt yttre. Sakinnehållet däremot är av sekundär art.

Hur som helst, i gårdagens partiledardebatt såg alla ovanligt fräscha och pigga ut. Rena catwalken. Ja, så till den milda grad uppiffade att jag totalt glömde bort vad de hade att komma med. Otroligt.

28 maj 2016

I Paasilinnas anda

Paasilinna. Dammar av ännu en som synes. Volotinens första fru och annat gammalt. Orginaltitel: Volomari Volotisen ensimmäinen vaimo ja ynnä muuta. Översättning Camilla Frostell.

Ur boken plockar jag fram de inledande meningarna i kapitlet Gungstolen från Tavastland:

Detta var det galna året 1968 när studenterna i Europa gjorde revolt. Vietnamkriget trappades upp, Martin Luther King blev mördad och Saima kanal invigdes. Gud och försäkringsbolagen hade fullt upp, Volomar Volotinen nådde också ett av sina mål, han blev ordinarie skadeinspektör och försäkringsbolaget Joukahainens chef höll ett litet tal till honom i huvudkontorets kafè.

- Gud i himlen är allsmäktig och visst går det an att sätta sin lit til honom. Men som vi vet hjälper Gud inte alla, han varken hinner eller vill, Det har vi sett.

Chefen gjorde en liten paus som för att ge eftertryck åt budskapet till den unge inspektören.

- Här på jorden är det försäkringsbolagen som sköter vår Herres åligganden. Om inte Gud hjälper, hjälper ömsesidiga försäkringsbolaget Joukahainen. Vi på Joukahainen är så att säga Guds ställföreträdare på jorden, eller i alla händelser hans representanter. När folk råkar riktigt illa ut, då skyndar Joukahainen till undsättning.: kompenserar änkan för den avlidnes makens liv, ersätter kostnaderna för sjukhusvård, bygger upp nedbrunna hus, gottgör tjuvars och mördares illdåd. Vi är viktigare än läkarna, för utan oss skulle läkarna inte få sitt arvode. Försäkringsbolagets beslut om ersättning lindrar en nödlidandes plåga bättre än prästens innerligaste förböner. Polisen kan inte ge samma omfattande skydd som en bra försäkring. Vi är änkornas stöd och de föräldralösas trygghet, vi skyddar nationell och enskild egendom och värnar om landets självständighet, vi är kort sagt nationens ryggrad.

Har ännu en lässtund framför mig - en skröna helt i Paasilinas anda! Ja, jag skrattar ofta och gärna. Underhållning av bästa slag.

23 maj 2016

Träigt silver


Ishockey. Mållös. Då sitter jag där igen, och summerar årets VM 2016, i soffan, efter att slutsignalen gått, alldeles rödfläckig över kroppen, pulsen på högvarv, tom i blicken, och plitar ner ännu ett silver i den blåvita hockeybibeln. Det åttonde. Ett silver med träsmak.
De finska mannarna svarade för en näst intill helgjuten insats rakt igenom turneringen men i finalen, när det som bäst gällde, räckte de inte alls till. Mina farhågor besannades, jag hade det liksom på känn. En rättvis taktisk triumf för Lönnlöven som hade lärt sin läxa från gruppspelet. Grattis, Kanada! World Cup nästa (17.9-1.10).

19 maj 2016

Här finns det plats, hörru!

Tele2 Arenan. Igår, efter matchen, som Bajen förlorade 2-3 mot MFF, tog jag tvärbanan hem via Liljeholmen. Hårt tryck, knökat på perrongen förstås och alla ville ju med på samma tåg, mot Alvik, och det är ju en omöjlighet, som vi alla vet. På det överbelastade tåget, precis innan avgång, utbrister lokföraren i högtalaren:

”Äh, nu får ni passa er för nu stänger jag dörrarna. Ryms inte fler på tåget nu, inte ens Paris Hilton får plats!”
”Paris, Paris, här finns det plats, hörru!”, replikerar ett Bajenfan reptilsnabbt.

18 maj 2016

En vanlig eftermiddag


Vilar mig i form inför det som komma skall. "Bräd stockrygg".

Slutspelsträdet

Ishockey-VM 2016. Slutspelsträdet är klätt. Imorgon torsdag smäller det. Kvartsfinalerna på programmet.

15.15 Checkien-Amerikat, Ispalatset, Moskva.
15.15 Finska pinnar- Danske pölse, Yubileiny, St. Petersburg

19.15 Rusland-Die Deutsche Eishockey Nationalmannschaft, Ispalatset, Moskva
19.15 Canadiens-Drei Kronen, Yubileiny, St. Petersburg

Ett är i alla fall säkert och det är att det inte blir en lättsam promenad i parken. Inget glassätande överhuvudtaget. Å andra sidan, som finnen säger, litet av en hockeyklyscha: "Ihan sama, kuka tulee vastaan, koska kaikki on kuitenkin voitettava."

Bästa kedjan så här långt i ishockey-VM är utan tvivel den med Artemij Panarin, Vadim Sjipatjov och Jevgenij Dadonov. Wov! Håret står ju på ända och menisker spricker när dessa herrar virvlar runt likt vinthundar. Min personliga favorit är ändå Jevgenij Kuznetsov. Han gör ishockeyn till en konstart i sig. Vilken skridskoåkning han besitter. Till och med en sån snabbskrinnaren som "Pillu" Pihlström hamnar på efterkälken. Nästan.

Om allt går enligt planerna, och det förutsätter jag, blir det ett hett möte mellan Finland och Ryssland i ena semifinalen. Det kan bli nåt det. Vad har Laine i kikaren och pallar det ryska maskineriet för trycket inför en fanatisk hemmapublik? Den som lever får se.

13 maj 2016

Lycrans ost

Nära ögat. Sura uppstötningar. Tuppkam. Inget ramavtal. Andan i halsgropen. Med blotta förskräckelsen. Upprört sinnestillstånd. Änglavakt, typ. "Blindstyre", skrek jag. Höll på att bli nermejad av Tour de France-cyklist med personbästa i sikte, på min promenad till jobbet. Nej, inte Hjälmaren. Runt hörnet där i Solbergaskogen. Knutpunkt. Från ingenstans. Grillskorv. Fiberrik kol. Bromsspår. Har inte ens Swish. "Lycrans ost", sa jag till mig själv när chocken hade lagt sig. Sadelmake till typ.

12 maj 2016

Skräll och skandal



DN. Förstasidesstoff. Skandal och skandal. Skrällen hade ju varit om Zlatan Ibrahimovic lämnats utanför EM-laget. Det hade varit en skandal. EM och EM. Nu får vi väl lugna ner oss lite, tycker jag.

9 maj 2016

Oas



Har varit här många gånger. Ett smultronställe. Långsjön - en oas av lugn och avkoppling. I synnerhet kvällstid.

Favoriter från anno dazumal


Nordpress A.-B., Stockholm, 1945. Ett fynd för alla, som hylla fotbollssporten. Landets bästa idrottsjournalister ha här presenterat några utvalda kapitel om fotboll och fotbollsspelare och några av våra mest populära stjärnor ha skildrat spännande upplevelser på fotbollsplanerna. Boken är redigerad av en av våra mest kända idrottssakkunniga, Henry Eidmark.

Skall bli kul att läsa, minsann. Mustigt och broderande språk, anekdoter om den hotfullt uppflammande fotbollsfejden mellan Stockholm och Göteborg och om Iffa Svens bravader 1915 i den för Sverige så tragiska olympiska bataljen etc. Jag kan inte bärga mig.

Ett lite utdrag; Vår hjälte var inte Börje utan Iffa Sven från Norrköping och jag minns hur det sjöng av fröjd i våra unga bröst när AIK lyckades lägga embargo på denne benådade spelare. Ivar Svensson var alltid sevärd; han förenade en ypperlig bollbehandling med en odisputabel blick för spelet. Dessutom var han en av de finaste, justaste och trevligaste pojkar, som någonsin trampat en fotbollsplan.

8 maj 2016

Kranar och sånt


Saxat från Mitt i Söderort. Vecka 18. Nr 1371. 3 maj. Lyftkranen för ett lastbilssläp över vägbanan - trots att bilar passerar under. Det var förra måndagen som bilden togs vid hotellbygget i Älvsjö. "Jag hade lastbilssläpet hängande över mig. Tänk om det hade lossnat", säger en Älvsjöbo som direkt kontaktade byggbolaget. Anders Brattberg, platschef på bygget, säger till Mitt i att han ser mycket allvarligt på det inträffade. "Så här får det absolut inte gå till", säger han. Mia Dahlgren.

 
Förflyttar mig, kanske inte med ljusets hastighet, några knapptryckningar i alla fall, till Gröndal Strand, beläget väster om Liljeholmen. Det byggs på Bryggvägen, kan man tydligt skåda, ett svårslaget bostadsläge. 93 nya bostäder. Priset för en våning lär ligga någonstans mellan 5 - 10 miljoner.

7 maj 2016

Tavlor i solen

Hockeyfeber? Nähä. Jag tänkte väl det. Är uppe med tuppen. 07.30. Kastar ett öga på kvicksilvret: 13. Lär bli en fin dag. Strandhäng, kanske en sväng in till city. Ingenting planerat egentligen. En stor mugg med kaffe väntar. Olle Ljungströms TACK. Finns en hel del pärlörhängen på den.

Och så var det inte mer med det. Upptrissat finskt hockeylandslag tvålar till Vitryssland i premiäromgången av VM 2016. Patrik Laine gör VM-debut, utan galler, och levererar direkt: två mål och ett pass. Imponerande. 18 bast och redan en fullfjädrad målskytt av högsta internationella snitt! Nu tar jag i så jag spricker men kan inte låta bli att ösa lovord över ynglingen. Tyskland nästa. Kvartsfinalerna spelas den 19 maj. Det är då som ishockey-VM startar, sägs det.

- - -

Tyvärr. Bränner inte alls till i mig. En gäspning och axelryckning. Nej. Filmen "Mr Turner" blir aldrig den spelfilm som får mig att spinna i gång. Dramat om J.M.W.Turner, den kände brittiske konstnären, som använde sig av skikttekniken, "mannen som satte eld på måleriet", är dels för lång, nästan två och en halv timme, dels är det för mycket dödläge, händer knappt någonting. Synd. Regissören Mike Leigh har här valt att koncentrera sig på målarens (här spelad av Timothy Spall) sista 25 år. Får bara en tvåa av mig i betyg, trots duo Leigh-Spall!

3 maj 2016

Bildsvep


Slår ett slag för majvädret.


Artipelag.


Sergels torg.


I've got no words when freedom.


Obehöriga äga ej tillträde. Rivningsarbete pågår. Älvsjö.

2 maj 2016

Broderligt 1-1



Broderligt 1-1. Igår på Tele2. Underhållande match mellan hemmalaget Bajen mot Giffarna Sundsvall. Gladfotboll i första. Orken tröt i andra. Sundsvall hade de bästa målchanserna, framför allt i första halvlek. Matchens lirare, i mitt tycke, var den offensivt lagde vänsterbacken Fredrik Torsteinbö, i hemmalaget, norrmannen, som stod för några publikfriande soloraider. Hans konstnummer där i första hade varit värt ett bättre öde. En annan spelare i Bajens manskap är Melker Hallberg, en klassisk mittfältare, som har ett stort spel inom sig men sällan får ut något av det.


I bortalaget la jag främst märke till #14 Pa Dibba och #22 Stafan Silva. Den senare är ju en tekniker av guds nåde. Sen kan jag inte låta bli att nämna den lille mittfältsterriern Robbin Sellin, 1.66 i strumplästen, som ständigt är spelbar, ständigt i rörelse.  Bajens brasse Romulo, inhoppare i slutet, verkar inte riktigt bekväm på konstgräset. Kanske valborgsmässofirandet satt i benen. Huru som helst och när allt summeras: rättvist oavgjort.

Fri från synd


Nebraska


Vappen är över. Slår ett slag för filmen "Nebraska" (från 2013 i regi av Alexander Payne). En alltigenom lysande film. Den går rakt in på min tio-i-topp- lista. Har sett den två gånger nu på mindre än en vecka!

Svartvitt foto. Lösgaddar. Fylla. Järnvägsspår. Familjegräl. Girighet.  Den envise Woody Grant (Bruce Dern) skall med alla till buds stående medel till Nebraska för att där inhämta en miljon dollar i reda pengar. Han har nämligen erhållit ett brev. En bluffvinst som alla genomskådar, förutom Woody då. Den strapatsrika resan till Nebraska formas till ett familjeband där sonen David plötsligt möter gamla spöken ur faderns förflutna.

Finns några helt obetalbara dialoger där mellan Woody och hans verbalt munviga äkta hälft Kate (spelad av June Squibb). Filmen landar sedan i en förståelse och ett närmande, en försoning, mellan framför allt sonen David och fadern Woody. Som sagt, jag rekommenderar den varmt.