29 maj 2014

Påminnelse



Friluftsgudstjänst. Om ni ändå har vägarna förbi så glöm inte att stanna till vid Brännkyrka kyrka idag. Och glöm inte att damma av er iller, katt, hamster eller voffsing. Era förtappade små vänner behöver också  lite välsignelse och vägledning.

Vädret ser ut att bli vackert och frisk luft har ingen skadats av. Denna tillställning är dock inget för päls- och pollenallergiker. Tyvärr.

27 maj 2014

Perussuomalainen jätkä



Finlands folk har också talat och framförallt röstat i EU-valet 2014. Den stora röstmagneten - han fick faktiskt näst flest - heter Jussi Halla-Aho och representerar Sannfinländarna (finska: Perussuomalaiset), Finlands motsvarighet till Sverigedemokraterna. I det nyss avslutade EU-valet kammade Jussi hem drygt 80.000 röster. Så där bara. På en bräda. Och snart på flyget till Bryssel, med en kompis.

Halla-Aho, 43, har spytt ur sig en massa kränkande skit om olika folkgrupper genom åren och vid flertal tillfällen blivit polisanmäld för övertramp på sin blogg bland annat. Jag har bestämt mig för att inte citera något av honom. Det passar sig inte i skrift. Om ni är intresserade av vad som ramlat ur honom så finns det en uppsjö på nätet eller vad det heter.

Halla-Aho är för övrigt en av de mest kända, om inte den mest kända politiska bloggaren i Finland. Men, han är ingen rasist, enligt hans egen utsago. Han vill bara uttrycka sig i klartext, ja, så att alla skall förstå och inte missa några detaljer i hanses utläggningarna.

EU-kritiska Sannfinländarna, ett kristet sinnat parti, bildades i maj 1995, i resterna av det som en gång hette Finlands Landsbygdsparti, med Veikko Vennamo i spetsen.

Nej, nu skall jag försöka få i mig lite sömn men det kan bli svårt.

26 maj 2014

Ryssland-Finland

Händelserik helg på många fronter. Knyter ihop säcken vad hockey-VM 2014 beträffar genom att konstatera det som alla redan vet vid det här laget: silver till ett uträknat finskt gäng.Vem hade trott det med tanke på den bedrövliga inledningen i grundserien? All heder till ett tappert kämpande lag med målisen som spetskompetens. Jag är oerhört nöjd.

Och hockeylandslaget, utan tvivel det mest folkkära laget i Finland,visade prov på äkta finsk sisu. I sista matchen räckte dock de blåvita inte till och i sanningens namn förlorade man mot ett bättre lag. I finalen mot ryssarna blev vi också påminda om matt man inte vinner några matcher i utvisningsbåset. That's it. Snark-orks- int-mer.

22 maj 2014

Kvartarna i Vitryssland



Hur det än går i kvällens hockeykvartar lär vi få vända blad även i fortsättningen. Och det står inte skrivet någonstans. Inte än i alla fall. Och jag tänker inte försöka ge mig in på någon vild gissning heller på hur de fyra kvartarna slutar. Det går som det går. Mene ja tiedä. Mulla ei oo aavistustakaan.

Förresten, tack Schweiz för att ni bjöd in oss i turneringen igen. Utan er hade de finska lejonen fullbordat ett veritabelt fiasko. Nu är ordning återställd. Nu myser vi finska anhängare igen i takt med solens strålar. Får se vem som biter sig i tummen efter dagens matcher?

....och nu har jag skrivit det som jag tänkte.Jag återkommer kanske imorgon.

17 maj 2014

Dagens fågel


Kuukkeli. Svårt att uttala om du inte har finska som modersmål. Träning ger dock färdighet. Lycka till!

Lördagens blogginlägg

Vi lever i en tid nu när främlingsfientligheten är på stark frammarsch. Hatbrotten ökar lavinartat. Det är bråda dagar. Du är hungrig och sömnig. Du kan inte tänka riktigt klart. Villrådig täcker du över ditt ansikte med dagens tidning, försöker gömma dig inför allt som anfäktar dig. Kartan möbleras om och du är blek om trynet, blek som papper. Trycksvärtan blandas med sorgsna tårfyllda ögon.

Smakar på ordet demokrati. Demokrati? Yttrandefriheten sägs vara en  grundpelare. Är demokrati den att alla röster skall komma till tals, ja, att alla frågor, vad de än månde handla om, kan diskuteras? Inte tystas ner.

Jag läser i Gitta Serenys "Albert Speer och sanningen" om Nürnberg-lagarnas inträdande: "Från och med den 5 oktober 1936 måste alla judar ha bokstaven J stämplad i sina pass. Skrämmande nog var detta en åtgärd som föreslogs av svenskarna - som var angelägna om att undvika en hotande invasion av judiska flyktingar - och en schweizare, den federala polischefen Heinrich Rothmund, som i sin iver att skydda den schweiziska turistnäringen ville undvika att visumtvånget för tyska återinfördes och därför tänkte ut detta enkla knep för att kontrollera judiska invandrare."

Jag ser dessa valaffischer som stirrar på mig. Överallt. Svävar vi i total okunskap vad dessa handlar om? Organiserat tiggeri? Sätter mig ner en stund och funderar på skeendet i samhället. Är rädd för att vi gräver vår egen grav, i vårt egoistiska snedvridna tänkesättet. Ja, jag hör de taktfasta välpolerade stövlarna eka allt högre.

Och vad har Magdalena Ribbing med detta blogginlägg att göra? Faktiskt ingenting. Nej. Jag vill bara slå på trumman för ett medmänskligare samhälle. Det krävs inte mycket av oss men är du beredd att gå mot strömmen?

13 maj 2014

Finsk landslagsfotboll och Hodgson

Fotboll. Igår namngav förbundskaptenen Roy Hodgson spelarna som skall försvara de engelska färgerna i den stundande VM-turneringen. I hans 23-mannatrupp ingår som väntat Gerrard, Cahill, Lampard och Rooney. Stommen så att säga. I hans uttagning ingår även unga spelare såsom Shaw, 18, Sterling, 19, och Barkley, 20. Däremot fick Ashley Cole och Michael Carrick nej, den senare uttagen som reserv. "Bra balans", kommenterar Hodgson sin svåra uttagning.

Hodgsons mannar träningsspelar 30 maj på Wembley. För motståndet svarar Peru.  Sedan är det bara att börja ladda och hoppas på framskjuten placering. VM-premiärmatchen mot Italien - vilken höjdarmatch det kan bli - äger rum den14 juni i Manau i Amazonas djungel. Jag önskar Roy Hodgson lycka till och önskar honom och laget god framgång i Brasilien.

Vi som kan finländsk fotboll - vi är inte många - vet att den gode Roy basade för det blåvita landslaget  i mitten av 2000-talet. Engelsmannen tog över 2005 och finnarna presterade lovande i kvalet till EM 2008. Finland förlorade bara två av sina 14 tävlingsmatcher och slutade  fyra poäng bakom gruppvinnaren Polen, även om fem av Finlands matcher slutade med frustrerande mållöst resultat. I kvalet stod Litmanen & Co också för en pinsam 0-1 förlust mot Azerbajdzjan. Alltid dessa svidande förluster mot "sämre" lag.

Hodgsons tvååriga styre vid rodret tog Finland till deras högsta placering någonsin på världsrankningen. 33:e plats. När han sedan avgick 2007 ersattes han av den skotske tränaren Stuart Baxter. Under Baxters tid sjönk Finlands rankning till 87:e plats, landets lägsta någonsin. Baxter fick sparken 2010.

Finland sökte sig återigen till Skottland för att hitta en ersättare, men denna gång var det för att övertala den forna landslagsspelaren "Mixu" Paatelainen vilket lyckades. Paatelainen är fortfarande landslagscoach för Finland.

FIFA WORLD RANKING 2014 APRIL

11 maj 2014

Söndagssvepet i ord och bild

 
Känner mig matt men häcken inte full. Än.
 

Rå fisk. Typ. Älvsjö.


Skitdåligt. Sparbanksvägen.

 
Fynd. Loppis. Telefonplan. 5 bagis.
 
 
Det var en sångtävling igår, ett hysteriskt spektakel utan dess like. Jämnt skägg där ett tag mellan Österrike och Nederländerna. Till sist drog dock Österrikes representant det längre strået. Nästa år återupptas tävlingen igen. Kan man (neutralt generaliserande pronomen) tävla i musik? Tydligen.
 
 
Tama finska katter torskade mot Lettland igår. Beklämmande. Och inte blir det lettare ikväll mot ett favorittyngt Ryssland.


9 maj 2014

Puckar i olika slaganfall

Oj, hade missat att  hockey-VM startade redan idag. Förlåt Lukasjenko! Jag ber om nåd. Förresten, hockey-VM. Någon? Finalen spelas först den 25:e maj. EU-valdagen. Kollade på text-tv för en stund sedan och kunde konstatera att öppningsdagen inleddes med en skräll av stort format: Frankrike vann över Kanada efter straffar. VM:s första överraskning. Lär komma fler. Imorgon träder bland annat Finland och Sverige in i handlingen. Det är mycket nu.



Men likaväl, jag sitter där framför burken och våndas fastän jag lovat mig själv att inte engagera mig. Reklam-TV och analyser och hela det där kittet tills jag är alldeles vimmelkantig. Ja, det är lika år efter år. Hockey-VM. En sjuka som aldrig går över. Stigmata. Känns som om bara jag är delaktig och ställer upp, varje år, och betalar tillbaka eftersom inte alla "utslagna" NHL-lirare bjussar tillbaka.

"Vi måste få längre anfall och därigenom etablera spel i motståndarnas försvarszon". "Vi måste skymma deras målvakt, skjuta mer". "Vi måste kriga mer". "Man får ingenting gratis". "Tekningarna är A och O". "Vi får inte gå bort oss i egen zon". "Politik och hockey är två vitt skilda saker, jag är bara här för att njuta och spela, politiken lämnar jag över till de som kan". Se där, lite hockeytugg som vi kan ta del av under de närmaste veckorna. Fram med puckarna.

Nej, nu ropas det i bakgrunden. "Kom och titta nu, "Benji" är på dansgolvet". Han skall tydligen göra slarvsylta av antagonisten Steffo. Fredagskväll. TV4. Enda kvällen i veckan som inte Timells är i rutan.

5 maj 2014

Västerbron med brillor

Jo, jag fick ju in den det där fotot på Västerbron på min favoritsida i DN., d v s Namn och Nytt, fredagen den 2 maj. Fotot tog jag en tidig söndagsmorgon för drygt en vecka sedan. Och för den som missat det hela. Här kommer publikationen ånyo:

 
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 
 

4 maj 2014

Ståhlmannen

God kväll i slott och stuga. På förekommen anledning vill jag berätta att jag för några år sedan, på en gemensam väns begravning, samtalade med  Hans Plutten Almström. Vem är nu det, frågar ni.
Jo, det skall jag tala om för er. Almström är en f d olympier (1976) och svensk mästare (1973,1980) i kulstötning. Almström berättade för mig att han har en lovande kulstötare och diskuskastare i sitt stall, "han kan bli någonting stort inom tre-fyra år, jag lovar", fortsatte Almström vår konversation.

Och visst. Vi skriver 2014. Namnet på denne lovande yngling är Daniel Ståhl, 21, och sent på lördagskvällen, svensk tid, satte han nytt personligt rekord i diskus med ett kast på 66.89 meter. Det längsta kastet i världen i år. Slår ju ner som en bomb, helt klart, i friidrottsvärlden. Daniel har på mindre än 14 dagar förbättrat sin rekord med över fem meter. Rekordkastet slog han till med i Irvine, Kalifornien, USA.

Bara två svenskar har kastat längre: Ricky Bruch (71.26, 1984) och Stefan Fernholm (68.30, 1987).

Almströms personliga rekord i kulstötning är annars 20.36 meter vilket han stötte i Helsingfors 1976 i samband med Finnkampen. Vad beträffar Almströms bravader i diskusringen har jag inga uppgifter. Jag får sondera vidare.

Kastrater i fönstret

Burman har en relativt kort historia och inga legender som förgyller och mystifierar dess existens. Det började med kissemissen Wong Mau (Mjau!) som kom från Burma till San Francisco i USA med husläkaren Joseph Thompson. Efter avel med brunmaskad siames godkändes den som ras i USA 1936. Hit till Europa kom den efter andra världskriget.

För cirkus 30 år sedan, eller mer, är inte riktigt hundra där, fanns två godkända färger, typ. Idag finns en hel färgkarta. Kaffebrun, blå, choklad, lila, creme bl a.

Karakteristiskt för Burma-katten är att den är medelstor, lång och slank i kroppen. Den har smal hals och smala ben, något högre bak än där framme. Pälsen är kort, tät och blank. Med andra ord, den fäller inte alls mycket päls.


 
 
Hemma hos oss är det full fart. Här ser ni chokladfärgade Bonbon och creme-iga Herkules. Älskvärda små krabater. Oerhört sociala och lekfulla där bland annat apportering ingår! Det är framför allt den förstnämnde som gillar att hämta rep som vi kastar iväg. Herkules avskyr stängda dörrar, han är envis som synden. Herkules har hjärnan, Bonbon en glad liten skit.
 
Sedan är det ju det här eländet med solkatter. Ständig jakt och spaning för att sedan attackera hänsynslöst. Ser inte klokt ut när det rycker i käkpartiet (alltså hos katterna), i synnerhet hos Bonbon, samt ljudet som uppstår vid åsynen av dessa solreflexer. Obeskrivligt.

3 maj 2014

Pena

Olympiska sommarspelen (XVIII) hölls i Tokyo mellan 10 och 24 oktober 1964. Om ni inte visste det redan så var spelen de första som arrangerades i ett asiatiskt land. I sammanhanget  bör tilläggas att Sydafrika inte fick någon inbjudan till Japan på grund av apartheidsystemet, Sydafrika var uteslutet ur gemskapen fram till återkomsten 1992.
 
Två guld - nye kanotkungen Rolf Peterson och paddlarparet Sjödelius/Utterberg - blev Sveriges främsta resultat i Tokyo. Sverige hämtade också hem två silver, i brottning, lätt tungvikt och segling 5,5-klassen, samt fyra brons, i bland annat landsvägslopp på cykel.
 
Annars blev olympiaden USA:s med bred marginal (36-26-28). Vidare kan jag ju berätta att tyngdlyftningen blev en sällan skådad parad av forna Sovjetunionen som tog inte mindre än fyra guld. Tyngdlyftningen var en uppvisning av jättekrafter, vars make världen aldrig tillförne skådat.
 
Tokyo fick ju även uppleva Bob Hayes, Abebe Bikila, Yolanda Balas, Vera Caslavska, och så Finlands kraftkarl och spjutkastare Pauli Nevala förstås. M fl.
 

"Kom med i skytteföreningen och lär dig träffa nya människor!". "Åh, jag är så trött, du drar den alltid, du har sagt den tusen gånger, de är inget roligt längre", hörs spridda röster bakom mig. Tål att upprepas, tycker jag.

På bilden har ni Pentti Linnosvuo.  Han sköt till sig ett av Finlands tre OS-guld i Tokyo. Pentti - en av Finlands mest meriterade pistolskyttar genom tiderna eftersom han även pepprade till sig ett guld i Melbourne -56 samt ett OS-silver i Rom 1960. Makalösa manickar.

Vasabördige Linnosvuo deltog även i Mexico -68 med mindre lyckat resultat. Han blev sedan bortröstad av Finlands olympiska kommitté i sina försök att delta i ett sjätte vid München 1972.

Vem som tog de två övriga finländska gulden i Tokyo? Det får ni själva lista ut! Finland flög dessutom hem med två bons.

2 maj 2014

Zawinul - Familiar To Me


90+

Lite i skymundan av storfilmerna på den nyss avslutade *Existentiell Filmfestival i Falun hamnade kortfilmsprogrammet som visades på torsdagskvällen. Biostolarna gapade rätt tomma under nämnda kväll.

Inalles sex stycken kortfilmer avlöstes i raskt tempo och det var framför allt en som gav mig vingar att flyga vidare och inse att det aldrig är för sent att se hoppfullt på framtiden. Kortfilmen jag talar om och gärna haussar upp är Åsa Foughners dokumentär Aldrig för sent – gympagrupp 90+ där inträdeskravet är att deltagarna inte får underskrida 90 bast. Filmen hade premiär 2012, på Göteborgs filmfestival.

Initiativtagaren till denna legendariska grupp heter Göran Murwall, läkare, och hans huvudsyfte med ensemblen är att öka deras styrka och kondition och samtidigt skapa en social kontaktpunkt. Gruppen har sitt fäste i Nacka, Sickla hälsocenter. Medelåldern ligger på 93 år.

Olle, med efternamnet Lalin, började sin gymbana som 97-åring och i maj detta år når han den respektabla åldern av 100. Skämtsamt kan man i filmsammanhang säga att Olle är ”hundraåringen som försvann in i ett gym”. Å andra sidan, Olle har genom alla år motionerat regelbundet. Han är ingen duvunge, i motsats till sin fru som bara är 93!

Och det är ju inget okänt begrepp att kropp och själ hör ihop. Ett underskattat faktum. Forskningen om träning visar också sitt tydliga spår. Jan Lexell, forskar på området, säger att, ”träning kan återskapa ett bra liv. Alltfler studier tyder på att den även kan förebygga demens och skjuta upp allvarliga konsekvenser av olika sjukdomar".

Träningen skall vara lustfylld, det är essensen av Foughners pärla till dokumentär. Små enkla rörelser gör dig starkare, även högt upp på ålderns skala.

Med gympagruppen 90+:arn på näthinnan vandrar jag ut från salongen med ett leende på läpparna samtidigt som låten Staying alive dundrar i skallen. Feel good.

*10-11 april 2014

 
Denna dag når min mor respektabla 82 vårar. Hon är med andra ord bara barnet jämfört med lirarna ovan! Nu skall jag slå en pling för att gratta.

1 maj 2014

Hört och saxat

Egentligen borde man bestämma att bara något sånär förnuftiga människor hade rätt att uttala sig, ja, hade rätt att överhuvudtaget inleda samtal, tänker jag när jag sitter på caféet inne på Liljeholmens centrum och kopplar av en stund. Plötsligt dyker en man och en kvinna upp och de sätter sig naturligtvis ner precis bakom mig. Varför! Att man aldrig skall få sitta ner i lugn och ro och läsa sin tidning och dricka sitt goda kaffe i fred. Typiskt. Så typiskt. Drabbar av någon konstig anledning alltid mig. Finns andra lediga platser i lokalen, se er om. Men nej. Precis bakom mig sätter de sig, nästan i min famn, känns det som. Och som på en given signal sätter de igång och börjar trätas. Anklagelserna haglar. Besvärjelser. Fullvuxna människor.

"Du bryr dig då aldrig, du skiter i allt, jag får dra det tyngsta lasset. ALLTID! Mat, städning, hemma på kvällarna med barnen, du jobbar alltid över. Du kanske knullar runt?! Det är det du gör. Jag finns inte. Du ser aldrig på mig. Du kramar aldrig om mig. Jag finns inte för dig. JAG älskar dig men du, du, du, behandlar mig som luft. Jag vet att du hatar mig, säg det, då. Du har en ANNAN, säg det. Och barnen, har du någonsin bytt blöjor på minstingen. Nä, det har du ALDRIG gjort! Vi har inte haft vuxentid på flera fucking år och det är DITT fel".

"Skall du säja, du har då aldrig brytt dej om mig. Du frågar ALDRIG hur jag mår? Du bar skiter i mig. Hela tiden. Du lyssnar aldrig på mig. Igår frågade jag dig t ex, "skall vi dra till stugan i helgen?", och du bara nonchalerade min fråga, Fy fan, för dig. Förra veckan sa jag, att jag älskar dig, men du, du bara ignorerade mig. Du gör det hela tiden. KONSTANT. Du hämtar aldrig på dagis? Va!  Du anklagar mig för att alltid jobbar över, du säger ju det. I förrgår hämtade jag X t ex. MEN, det räknas som inte. Vi är väl, typ, lika mycket indragna i vårt förhållande, eller har jag fel, säg nåt då för HELVETE! Du vill ju aldrig"

Tar mitt pick och pack och drar från caféet som en avlöning. Hört tillräckligt. Jag vill inte bli involverad mer och varför skulle jag bli det, egentligen. Hoppas att de reder ut begreppen en gång för alla och att alla knutar löses upp. Dock, skeptisk i det här specifika fallet. Paret behöver professionell hjälp för att gå vidare. Ett snabbt konstaterande när jag hastar ut därifrån, alldeles rödflamsig i trynet!

Och på vägen hem, i t-banan, i vagnen, plockar jag upp en sliten tidning från sitsen och bläddrar snabbt igenom och plötsligt får jag syn på detta:


Jag blir alldeles matt. Vad är det som händer egentligen där ute? Ja, ingenting annat än ett samhälle i total upplösning.Tror inte det är sant. Helt fruktansvärt.

En uppmaning såhär på 1:a maj: Ta hand om varandra.