Stämningen för övrigt god på arenan även om domaren, i vanlig ordning, fick sina fiskar varma. Fansen höll sig dock i skinnet, både inne och utanför. Och inga bengaliska eldar så långt ögat nådde. Förresten, jag och min hustru tog oss till arenan, från Leeds Station, med fanbussen. Vågat. Det utsätter man sig inte för här i Stockholm, inte jag i alla fall. Tänk er, en buss full med ilskna Gnaget-fans.....eller Djurgårdens dito. Otänkbart. Finns inte.
Leeds säsong har varit turbulent och vi glömmer den så fort vi bara kan. En match återstår, sedan är säsongen 13/14 över. Vi blickar redan framåt till nästa! Och till syvende och sist var det en fröjd att äntligen, after all these years, besöka Leeds. Yorkshire. Bättre sent än aldrig, med andra ord. Elland Road. Tårögd.
Polsk riksdag. Och hafsigt och slafsigt. Spelarna i Leeds utan självförtroende. Det enklaste inlägget gick om intet. Frustrerande. Slutresultatet ser ni på tavlan.
Utanför arenan ståtar Don Revie. En legendarisk manager i klubbens historia. Hans period i klubben beskrivs som "de gyllene åren". Revie ledde Leeds under åren 1961-1974. Ja, det där vet ni allt.
Woodhouse Lane.
Millenium Square. En del av det. Leeds Town Hall ser ni i bakgrunden.
Leeds city centre is compact and walkable, with culture, heritage and shopping all within a 10 minute walk on your arrival. Leeds is a city you are sure to fall in love with.
Staden är lite som ett London i miniatyr. Och Leeds har allt. För varje smak. Och servicenivån är hög och priserna relativt låga. Som besökare blir du väl bemött. Överraskningarnas stad, helt enkelt. Du mår bra även om förlusten på Elland lämnar smolk i bägaren!
Och vill ni har mer kött på näsan eller hår på bröstet går ni in och besöker följande lilla trevliga länk: