31 december 2013

Gott bokår

Bokslutsdags. 2013 blev annars ett bra bokår för min del. Mer än godkänt, tycker redaktionen så här på årets sista dag.

Niva - Den moderna världsfotbollen
Müller - Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv
Zern - Kaddish på motorcykel
Bayrakdar - Språkets och tystnadens otaliga svek
Englander - Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank
Oldrup, Persson - 101 historiska myter
Lundell - Vädermannen
Fioritos - Halva solen
Better - Jag var barn i Gulag
Larsson - Till dess din vrede upphör
Edwardsson - Möt mig i Esteponia
Oksanen - Baby Jane
Spzilman - Pianisten
Billgren - Prinsen på Lindholmen
Hamid - Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien
Westö - Hägring 38
Hellberg - Skumrask
Einhorn - Stenträdet
Ranelid - Kniven i hjärtat
Tellbe - Tillbaka till framtiden

Tar bladet ur munnen och erkänner att jag - vid sidan om -  fuskläst Tomas Tranströmers Dikter och prosa 1954-2004.

Kryper inte heller under stolen med att jag avverkat två av Magnus Carlbrings bibliografier d v s Sånger vid E4:ans avfart samt Dödens lilla bok. Rätt skall vara rätt. Skippar hundöronen./Tommy

25 december 2013

Finlandia och sill


Juldagen. Filmdagen. Köttbullar går parad. Kålrotslådan/kålrotslådorna i det närmaste på upphällning. Försökte mig på Göta kanal 3 - kanalkungens hemlighet - men tappade tålamodet efter ca fem minuter. Härenstam i lösskägg är inte min grej längre och har nog aldrig varit.
Utanför saknar vi det julkortsliknande vädret. Mer höstlikt. Faktiskt.

Vykortet ovan hittade jag på loppis, nere i ett garage på Sankt Göransgatan, dan innan julafton. Ja, ni ser vad det föreställer. Finlandia-huset. Ett skrytbygge visade sig det vara, undermålig akustik etc. Stod klart 1971 och en viss Alvar Aalto ritade.


 Virkattu torkkupeitto - virkat slummertäcke.
 
 
Hört i tunnelbaneträngseln dagarna innan jul. Ung pojke, typ i femårsåldern, frågar sin stressade mamma:
 
-"Vad heter hon? Hur säger man, hon drottningen, Sylvia eller Silvia?"
-"Jag har ju förklarat det där tidigare, du lyssnar ju aldrig. SILVIA. Till jul har vi sill på bordet! Fråga inte fler gånger."
 
(Rätt uppfattat intygar koforit.)

23 december 2013

Vila i frid


 
 
"Hans signum var den dallrande flöjtstilen - men han gjorde så mycket mer" skriver Nils Hansson i dagens DN.
 
 
 
Lyssnade till honom för drygt ett år sedan i Brännkyrka kyrka i vilken han uppträdde med sin hustru och kyrkomusikern Marie Nordenmalm.Mäktig konsert. Och jag hade tillfället att utbyta några ord med maestron själv. Björn J:son Lindh, bördig från Arvika,  blev 69 år.


 
Och den här plattan har jag spelat sönder flera gånger om.

19 december 2013

Ettan och tvåan



Här är NHL:s senaste målvaktsrankning och det är ju givetvis trevlig läsning för oss hockeyälskare med blåvitt hjärta. Ja, jag känner mig som ett litet barn med åkband runt handleden.

Med finska röda ögon ser det onekligen stabilt ut i de bakre regionerna. Känns som om någon kastat bort nyckeln och ingen lyckas i konststycket att dyrka upp dörren. Och riktar vi kompassen mot Sotji-OS (finska Sottsi) har Suomi utan tvekan det bästa målvaktsparet. Fakta ljuger inte. Ja, nu, ja, grymtar den missunnsamma delen av publiken.

Förhoppningsvis har jag möjlighet att sälla mig i Lejonens triumftåg i slutet av februari någon gång. Vore ju som den bästa Janssonen eller som den godaste morotslådan. Fram med sprakastickorna!

17 december 2013

Öron på helspänn

Årets julklapp? Passar som handen i handsken. När du äntligen fått tummen ur, ja, då skall den in i örat. Finns både i dam- och herrmodell. Någon? Skynda på, de är på väg att ta slut i lager.

◙ ◙


Det rullar på. Slänger in en vinyl så där bara, i kvällsskymningen. Och inte vilken som helst. Nej, serverar en tallrik med jazzklarinettist i huvudrollen. En vaxad varmrätt med pickup.

Artie Shaw (1910-2004), egentligen Arthur Jacob Arshawsky, lärde sig också spela saxofon och redan som 16-åring, något av ett underbarn, började han turnera med orkester. Den gode Artie  blev Benny Goodmans jazzrival.

Shaw var gift inte mindre än åtta gånger, med bland andra Ava Gardner, Betty Kern, Lana Turner, Evelyn Keyes och som sagt var några till som han kanske inte själv riktigt kom ihåg namnen på.

På den här plattan river han bland annat av What Is Thing Called Love i vilken Mel Torme gästspelar med sångstrupe. Och det är energiskt och väldigt swingigt. Passar bra till julskinkan. Efteråt. In the still of the night.

15 december 2013

Dra till tomt huvud


När jag gjorde lumpen i Dragsvik, Ekenäs, fick man aldrig "dra till tomt huvud". Förbjudet! Mössa på! Eller annan huvudbonad. Ja, eller inte vad som helst. Huvudsaken reglementsenlig bonad.

(Personen på bilden har dock inte något med den finska armén att göra.)

Dagens finne


Martti Jylhä blev tvåa i dagens sprint i Davos. Jättekul. Kliver för första gången upp på pallen i en världscupstävling. Jylhä var snabbast i kvalet, kvarten och semin. I finalen räckte det dock inte till seger men en stor framgång förstås och fjäder i granen. Jylhä har sedan tidigare, om jag inte är helt fel informerad, en 26:e plats som bäst i WC, 15 km klassiskt i Ruka.

Andra platsen i dagens sprint ger 26-åringen från Sotkamo råg i ryggen och en stor uns av självförtroende. Och till OS är han nominerad. Håll i nu!

Den gode Martti bjöd sedan publiken på show efter målgången. Glad som en lärka moonwalkade han, med skidorna på. Och så finns det de som påstår att det finska folket aldrig bjussar på sig själva!

-"Har aldrig sett något liknande!" kuttrade Mathias Fredriksson i studion.

11 december 2013

Pratbubblan

 
-"Carl-Gustav, vad hette litteraturpristagaren i efternamn nu igen?
 
"Hon den blonda saken? Monroe, tror jag. Just det, Monroe!"

10 december 2013

Öjen


Vi åker iväg till Finlands minsta stad d v s Kaskö (finska Kaskinen) som är beläget på en ö med två broförbindelser till fastlandet.

Staden är tvåspråkig med finskan som majoritetsspråk. Annat var det förr i tiden, i början av 1900-talet utgjorde de svenskspråkiga drygt 90 % av invånarna och svenskan var också det dominerande språket ända in på 1970-talet.

Etableringen av cellulosafabriken Metsä-Botnia i mitten av 70-talet förändrade orten på så sätt att språkmajoriteten övergick i finska, till 70 %. Kaskö blev ett, kan man säga, industrisamhälle på kort tid. Invånarantalet ökade kraftigt tack vare inflyttning i princip från hela landet.
För drygt fem år sedan lades Metsä-Botnia ner. I mitten av 2000 etablerades ytterligare en fabrik: M-Real.


I Kaskö växte jag upp men det vet ni redan vid det här laget. Många fina minnnen i ryggsäcken. Gick dock aldrig i plugget i staden. Skolpremiären begicks i Kåtnäs, Närpes, dit jag och familjen flyttade 1970, har jag för mig, i en första vända.

Jag har all anledning att återvända till mina uppväxtområden. Har även för avsikt att dela med mig av självaste Urho Kekkonens tal i Kaskö den 31 juli 1955 med anledningen av Kaskös 170-årsfest. Håller dock er på halster ännu en tid! Sträckbänken.

Avslutar blogginlägget genom att tacka Lena Hummelstedt för fotobidrag. Som ni redan listat ut är båda bilderna tagna från Eskilsöfärjan, som trafikerar mellan Kaskö och Eskilsö, en sträcka, vad kan det röra sig om, uppemot en 500 meter, typ.

DIGIKASKO THUMBS

7 december 2013

Olli på Viasat



Vill lyfta fram Pittsburghs Penguins unge finske back Olli Määttä, 19, i rampljuset. Här har Finland och framför allt pingvinerna något stort på gång. Därom råder inget tvivel. I vinstmachen (såg reprisen på Viasat) 5-1 nu senast mot San Jose Sharks imponerade Jyväskyläsonen med sitt mogna och säkra spel. Istiden skvallrar också om att han har tränarens förtroende: drygt 20 minuter.

Olli har med andra ord tagit vara på sin chans. Risken för att han skall skickas ner i farmalaget är inte aktuellt just nu. Nej, fortsätter han så här kan bli något av en stöttespelare i Pittsburghs trupp. Håller Erkka koll på honom? Olli borde ju han en rimlig chans att slå sig in i det finska OS-laget. Backbesättningen ser väldigt trög och tunn ut. Vi får väl se.


Gratismånad med Viasat. I december. Har ju saknat sportkanalerna. Märkligt ändå, när väl kanalerna sitter där hinns det inte med att titta. När de inte finns, ja, då, saknar jag dem så till den milda grad. Jag säger som Croneman på DN: what's the bloody point?!

5 december 2013

Hälften

Gamlakarleby manskör är på konsertresa i Mellansverige och dirigenten intervjuas av en ortstidning.
- Hur många sjunger med i er kör?
- Hälften

4 december 2013

Zappafrank


Vill bara uppmärksamma er på att det idag är 20 år sedan, den 4 december 1993,  Frank Vincent Zappa lämnade jorderunden till en följd av prostatacancer.

Far till fyra barn.Kompositör, samhällssatiriker, en musikalisk och teknisk innovatör. Pionjär. Enväldig bandledare och en förespråkare av yttrandefrihet och avskaffandet av censur.

Zappa lämnade ingen oberörd. Zappafrank. God natt!

3 december 2013

Farfar och morfar

Kan inte undgå någon att jag varit i arkivet och grävt fram lite data vad beträffar farfars och morfars militära eskapader. Framkommer under forskningsarbetet (militärpassen) att bägge avtjänade sin värnplikt i Nylands dragonregemente i Villmanstrand, farfar under tiden 1922.04.14 - 1923.07.25. Morfar i sin tur 1921.10.27 t.o.m. 1922.10.27.
 
 
Farfar, Edvin Söderlund, född den 18 september 1903, i Tenala, Finland.  Avled den 9 november 1975, i Pargas.
 
 
Morfar, Ragnar Dahlstedt, född den 11 augusti 1901, i Pörtom, Finland. Avled den  23 januari 1989, i Nykarleby.
 
Orsaken till att deras tjänstgöringstid till en del sammanföll berodde på att farfar Edvin kom in som frivillig då han var 18 bast och morfar Ragnar p.g.a. uppbåd som 20-åring.
 
Av militärpassen framgår även att bägge blev befordrade: Ragnar 1942.04.15 till undersergeant och Edvin 1940.03.22 till korpral. Det om detta.
 
Tack mor och far för värdefulla uppgifter. Snokandet fortsätter. Jag lovar. Värdefullt!

2 december 2013

Bernard och Ohlson


 
 
December. Ingen snö men vi klarar oss ändå. Och det är som vanligt så här års. Granar i långan radda, på gator, på torg, upplysta och påklädda med allehanda pling och mervärdessaker. Snart flyttar de in. Skakande, bärsarkargång inne på Clas Ohlson. Stor lust att vira in mig i elstängsel för att stänga mig ute. Ja, och alla skall köpa den där lilla söta vågen, den som man väger Keson med. Inte för mycket och inte för lite. Annars blir det fel. Och det är inte rätt. Barrar av knäck. Lutad fisk på rak bädd, invirade i små söta avocadoknytten. Gafflande magknipande tång. Risad bakugnsform. Hatt av folie. Ut med infryst lever lik som förra året. Tradition. Avfrostad julotta med påbyltad präst. Snart. Brinner i knutarna men inte på håret. Kamaxel, en motsvarighet till musarm.
 
Något i hästväg är ju ändå allt kött som skall köpas in. Här skall slantas. Och visst hör vi dem tydligt, de där vassa och gälla ljuden, skrien, från kultingar och suggor, dessa smärtsamma ångestskrik som tränger sig igenom ladan. Det gör ont i kropp och själ. Oundvikligt.  Jag klär på mig min pyjamas och försöker smita undan den för övriga familjen livsviktiga Drömkåken. Invecklar mig i en allt för utvecklad fosterställning men jag håller mig uppe. Glufsar på ett äpple. Inget knorr.
 
"Det är för sent att kasta in gästen när det är färdigsmakat". Hörde den där häromdagen. Tänkvärt, eller kanske inte. Och varför skall det köras förarlöst, verkar ju helt huvudlöst. Var är bilen? Den är ute och kör. Såg ni vem som körde?? Förresten, vd:n för Volvo pratar i samma tonläge som en robot. Förarlösa taxibilar?! Varför inte. Låter inte helt fel. Då slipper du som kund dividera om priset och behöver inte betala för kalaset. Då snackar vi avreglering men går det runt? Ett varv men inte mer.
 
Avslutar rapandet med skön funky/blues signerad Bernard Allison, son till Luther. Håll till godo.