5 mars 2012

Nere på stan

Någon vill prata med mig nere i tunnelbanan men jag orkar inte lyssna, någon fråga, om någon gata, var den ligger, närmaste vägen, en karta trycks upp i mitt ansikte, stannar motvilligt, försöker lyssna, jag visar fel uppgång. Rycker på axlarna. Springer iväg. Skugglika bilder på väggen. Alla jäktar, kors och tvärs. Ett signalfel är väl det enda som få oss att stanna till.

Han står fortfarande kvar med sin gitarr, i gathörnet, i kylan. Ger honom en slant. Vinden har i alla fall somnat. Står och lyssnar en stund, försöker att inte slå knut på mig själv, jag benar upp, sedan vandrar jag lyckligt vidare.

2 kommentarer:

Bengt sa...

... och i denna tid av kakofoni är det gott när det i alla fall är några som inte faller in i den anglosaxiska trallen.
Tummen upp för Finland i form av Pernilla Karlsson.
Läste idag i SvD att hon vann finska Melodifestivalen - på klingande finlandssvenska.
Hoppas att hon håller sig till "icke-engelska" även när det drar ihop sig till europeisk storfinal.
Dock är inte sjäva låten så värst mycket att hänga i julgranen.
Tycker jag, som lyssnat på den.

Tommy sa...

Bengt: håller med. Ingen höjdarlåt precis, inte ens ett par burkar koff hjälper. Försöker även blunda men fungerar icke. Synd. Tack för att du kikade in.